Maddins Filmblogg

Burn after reading

2009-04-07T10:05:00.002+02:00

"När CIA-agenten Osbourne Cox får sparken bestämmer han sig för att skriva sina memoarer. Samtidigt har hans fru en affär med Harry Pfarrer, en man som jobbar på finansdepartementet, är olyckligt gift, och har ett hemligt projekt i källaren. Av en olyckshändelse hamnar Osbournes memoarer i händerna på gymtränaren Chad, som tillsammans med sin kompanjon Linda, planerar att sälja informationen till ryssarna för att kunna betala Lindas planerade skönhetsoperationer."

Trots att jag älskar de flesta av Coen-brödernas filmer var jag ändå skeptisk till denna. Då jag sen tidigare vet att Coen brödernas komedier antingen kan vara sjuhelvetes roliga eller bara jätte tramsiga, liksom "Ladykillers" och "Intolerable Cruelty". "Burn after reading" är tack och lov bätte än så. Det är dock ingen "The Big lebowski", "O Brother, Where art Thour?" eller "The man who wasen't there". Men helt klart en sevärdig komedi med en massa sköna stunder. Framförallt scenerna med Brad Pitt som korkad gymtränare, och scenerna då Clooney är som mest paranoid - upplevde jag som väldigt roliga.

The Reader (2008)

2009-03-27T15:06:00.002+01:00

Om en ung kille som faller för en äldre kvinna i efterkrigets Tyskland och inleder en sexuell relation med henne. Givetvis leder detta till problem, men inte i första hand beroende på ålderskillnaden, utan för att kvinnan vilar på en mörk hemlighet.

Kate Winslet fick oscar för sin roll. Förstår inte varför egentligen? Är det enbart pga att hon vågar klä av sig framför kameran? Tycker att Kate Winslet är en bra skådespelare, men känner inte alls att hon får ut sin fulla rätt men den här. Hennes karaktär är ju så platt! Trots hennes "mörka" hemlighet.

Filmen anspelar dessutom på våra känslor på ett mycket billigt vis. Med anmärkningsvärda repliker som mest påminner om oneliners. Varför hålls det inte en endaste ordentlig dialog i hela filmen!? Är det bara jag som tycker att det vore trevligt med dialoger som påminner åtminstone bara lite om riktiga dialoger?

En Alldeles för uppstyltad å fjåntig film. Första halvtimmen är det enda sevärda med de erotiska inslagen. Resten av filmen bjuder enbart på uttjatade gamla klychor. Lite nyskapaanda hade ju inte skadat.

Into The Wild (2007)

2009-03-15T22:25:00.004+01:00

Verklighetsbaserat äventyrsfilm om en ung kille som lämnar allt, pengar & föräldrar, för ett avskilt och kringströvande liv. Det här är en väldigt vacker och poetiskt berättelse. Om att finna sig själv och meningen med allt. Under resans gång träffar killen på olika mer eller mindre intressanta karaktärer. Såsom ett övervintrat hippie-par, en ung vokalist och en äldre ärrad herre, mfl. Gemensamt för dessa är att alla fattar tycke om killen, han lämnar djupa spår i deras hjärtan. Berättelsen är väldigt romantisk. Man blir själv väldigt sugen på att göra en liknande grej - Att ha hela världen som sin lekplats. Dock hade jag nog aldrig gått så långt som att göra mig av med alla mina pengar, men allt annat (förutom Alaska biten) hade jag gärna prövat på. En skön film som jag starkt rekommenderar!

Jules och Jim (1962)

2009-03-05T18:30:00.003+01:00

Jag förälskade mig i François Truffaut's "De 400 slagen" och blev därför sugen på att se något mer av honom. Valet blev "Jules och Jim" då jag har fått för mig att det är en annan film av Truffaut som är minst lika omtalad som de 400 slagen.

Filmen handlar i korthet om två vänner som bägge förälskar sig i samma tjej - en levnadsglad fransyska vid namn Catherine. Efter att första världskriget bryter ut tvingas de båda vännerna strida mot varandra då den ena är tysk och den andra fransman. Efter kriget träffas de igen. Men inget blir som förut då har den ena gift sig och skaffat barn med Catherine. Vänskapen sätts på prov då Catherine börjar med att förföra den andre mannen.

De 400 slagen lyckades med konststycket att vara rolig och allvarlig på samma gång. En kombination som dessvärre saknas i Jules och Jim. Filmen är inte ett dugg rolig. Och ämnet känns inte heller vidare tilltalande. Triangeldramor kan väl vara skoj. Men inte när det har gjorts på ett så pass avskalat- och opersonligt plan som med Jules och Jim. Man får helt enkel ingen känsel för karaktärerna. Vem bryr sig liksom vem som får Catherine, eller vad som händer med Jules och Jims vänskap när alla är så platta och tråkiga.
Nä ingen skoj film

Lust, Caution (2007)

2009-02-25T12:26:00.005+01:00

Skicklig spionthriller av Ang Lee, som i början kanske följer en lite väl uppenbar hollywoodmall men som även vågar pröva på egna spår. De omtalade sexscenerna är väldigt vågade och har en stor betydelse för filmens psykologiska bit - som faktiskt tillhör de bättre som jag sett på länge. Även om det ibland läggs in bakgrundsmusik som talar om hur vi ska känna, finns det ändå plats för skådespelarnas skicklighet att pressa på våra känsloknappar. Den kvinnliga huvudrollen spelas av en tjej vid namn Wei Tang, som så vitt jag kan se på imdb är ny i filmbranchen. Den manliga huvudrollen spelas av ständigt skickliga Tony Leung Chiu Wai, en favorit från filmer såsom Infernal affairs och 2046. Det här är en film som jag kan rekommendera, även om jag själv upplevde första timmen som lite seg. De sista tjugo minuterna lämnar ett mycket starkt intryck!

Comeback!

2009-02-23T16:49:00.004+01:00

Tänkte försöka att sparka igång den här bloggen igen, dvs ytterligare en comeback! Bara Michael Jackson och Britney Spears toppar comeback listan förre mig. Den här gången kommer jag enbart att skriva om film, liksom så som bloggen var i dess begynnelse (förutom en kort jävla Lordi artikel som jag krystade ihop på några sekunder, bara för att skriva om något).

jag har insett att den bästa metoden att hålla bloggintresset uppe för ens egen del är att skriva korta inlägg. Längre inlägg tar så jävla mkt av ens tid. Vilket ibland kan vara trevligt, att lägga nån timme på ett inlägg som man sedan kan känna sig riktigt nöjd med. men inte så jävla kul när man sitter med en massa uppsatser och annat måste göra.

Jag driver även en läsblogg nuförtiden http://maddinlas.blogspot.com/
Bloggen är en del av en svenska uppgift där det är tänkt att jag ska skriva ned lite av de tankar som uppstår i takt med mitt bokläsande. Alltså en film blogg och en bokblogg.

2009-02-02T20:40:00.000+01:00

Den här bloggen är inaktiv sen en tid tillbaka.
Pröva istället Maddins läsblogg

UKD

2008-04-09T10:30:00.002+02:00

Joddå jag var på ungkulturdagarna i Hallunda i helgen. Var faktiskt jäkligt gött. Ssom en minifestival fast inomhus och utan alkohol. Festival utan alkohol tänker du! Nåjja det behövdes ingen där, var sån pass bra stämning att alkohol hade vart överflödigt.

Missade chansen att vinna två biljetter till drömfabriken, vilket gjorde mig smått förbannad. Frågan man skulle svara på var vilken av följande personen som inte hade besökt drömfabriken. 1. Filmkrönikan-Orvar 2. Kungen 3. Mikael Persbrandt. Personen innan mig svarade Persbrandt, vilket innebar att ajg hade 50% chans att svara rätt. Då jag tyckte att Kungen verkade för uppenbart svarade jag Orvar... SÅ jävla korkat känner jag nu. GIck å grämde över det resten av kvällen,, ja fortfarande faktiskt. Sån dumhet är inte lätt att släppa.

Såg Hets (1944) igår på tv. Bra film, inte så bra som jag hoppats på. Men ett skönt porträtt av en sadistisk lärare och hur skolan såg ut på mormors tid. Sevärd med andra ord.

2008-01-24T19:24:00.000+01:00

Av någon jävla anledning såg jag programmet "Tv-Stjärnan" igår, jag skyller på att jag var för trött för att byta kanal. Som väntat var programmet Svt:s svar på Idol. Ett exakt likadant koncept, fast med en tråkigare jury bestående av Hans Rosenfelt, Anne Lundberg och Janne Josefsson.
Deltagarna var väl förövrigt ganska roliga en del av dem. Men ingen var så extremt utflippad som dem man kan se på Idol (som jag absolut inte försöker att lyfta till skyarna även om det kanske verkar så). Av de deltagare som gick vidare till auditionen, var de som lyckades bäst i "Ring-a-ling"-klass eller som gjorda för Bolibompa (Inget fel på sistnämnda). Men mest tragiskt var det att de lät två förortsbor går vidare just för att de hade det djupa budskapet att "de vill förra ut SVT till hela förorten". En kille hade tillåmed gjort en undersökning där han frågade sina vänner om de visste vad SVT stod för. Fruktansvärt avancerat. Jag gjorde säkert nåt liknande när jag var tio år.

Nä Svts nya satsning var bara fjantig. Publicservice ska inte hålla på med sånt här bjäfs

Heath Ledger död

2008-01-23T12:05:00.000+01:00

Det är alltid lika tragisk när en ung talang går bort. Framförallt när de är mitt uppe i "karriären". Senast jag reagerade så här var när man kunde läsa om Johannas Sällströms självmord. Och nu Heath Ledger, som kanske även han valde att ta sitt liv.

vemodig blir man minst sagt :(

Infödd Soldat

2008-01-23T11:55:00.001+01:00

"Saïd, Abdelkar, Messaoud och Yassir är namnen på några av de Nordafrikaner som värvades till franska armén för att strida för Frankrike, landet som de ansåg även var deras. Men efter kriget ville Frankrike inte kännas vid dem."

4,29 blev snittbetyget av 86 röster på Ronneby Filmstudion. Själv gav jag den en trea.

Infödd soldat belyser en intressant historisk händelse som många säkert inte känns vid av. Inte allra minst en själv. Stridsscenerna är mycket snygga och känns realistiska. De griper tag i en likt striderna i Rädda meniga Ryan, men är inte fullt så brutala. Huvudkaraktärena känns alla intressanta. Den stora minussidan är att Infödd Soldat som så många andra krigsfilmer är så brutalt sentimental. Så pass mycket att den stundtals förlorar sin trovärdighet. Krig är förstås ingen dans på rosor, men jag begriper mig inte på de där scenerna då en soldat springer ut på ett bombfällt för att dra undan sin redan döda kamrat från bombhavet. Visst man agerar säkert drastiskt under sådana omständigheter. Men när både nyrekryterade och generaler gör samma misstag, tycker jag att det ter sig lite överdrivet.

Dagens fråga

2008-01-22T19:36:00.000+01:00

Är du för eller mot att Sverige bygger nya kärnkraftverk?

48% Ja
39% Nej

Men ja så intelligent! Minska de farliga koldioxidutsläppen med en "mindre miljöfarligt" metod.
Varför inte satsa på att bygga vindkraftverk som täcker hela Sveriges elförsörjning redan idag?
Danska ön Samsö, där 4000 människor helt försörjs av "bara" elva vindkraftverk, är ett levande exempel på att det är fullt möjligt.
Är jag naiv? Det kan du ge dig fan på. Men det måste man få vara i dessa tider :)

Fjäril?

2008-01-22T12:48:00.001+01:00

Fjäril? Batmansymbol? Eller bara en ovanligt upphetsad Ironman? Frågorna äro många

2008-01-22T12:43:00.000+01:00

I am 77% Addicted to Coffee

Meet Michigan Singles

Trodde det skulle vara värre faktiskt ;)

Gran Canaria

2008-01-21T10:12:00.000+01:00

Mkt roligare än så här blir det inte?

If you need help I´m the poll bar

2008-01-13T13:41:00.000+01:00

Nu sitter jag här med en sexig solbränna. Har vart på semester en vecka på Gran Canaria. Fett skönt att bara ta det lugnt på beachen och hålla sig undan nätet och informationsflödet ett tag.
Givetvis kommer det ett par bilder från semester så fort jag orkat lägga in dem på datorn.
Men en recension på Bandidas som sågs på planet till Gran Canaria kan jag ändå bjuda på.

"Bandidas handlar om två mexikanska kvinnor som bestämmer sig för att råna banker som hämnd på de jänkare som tagit över mexikansk mark genom att bedra folk. Kvinnorna spelas av Salma Hayek och Penélope Cruz"

Riktigt tramsig
Om 40% handlar om bankrån handlar resterande 60% om Marias och Saras interna tävling om vem som kysser bäst, som de båda fjortisar som de tycks vara.
Kan se framför mig hur det såg ut när man lade fram filmidén:

- Vad sägs om att göra en film med två sexiga latinobrudar som rånar banker?
- Ja vilket strålande idé! Men vilka ska vi i huvudrollerna?
- Jo vad sägs om hon den där Salma nånting som dansar med boaormar i From dusk till dawn?
- Skitbra! verkligen lysande!
- Och sedan kan vi ta den den andre kände latinobruden. Hon som spelade mot Adam Sandler i Spanglish du vet.
- Ja det blir ju perfekt!
- Och som krydda på det hela tänkte jag att de kunde göra något riktigt erotiskt tillsammans. Som att ha en klysstävling eller nånting.
- ojoj det låter riktigt hot du! Vi kör på det!

Filmkänslan kan förstås diskuteras då jag såg filmen på ett plan. Men det här var så mycket dynga att jag aldrig skulle få för mig att hyra filmen. Men visst Salma Hayek och Cruz är väl sköna att vila ögonen på... Men låt dig inte luras av det! Följ mitt råd och undvik undvik! undvik!

Arn

2007-12-28T17:28:00.000+01:00

Ett par noteringar från Arn, Sveriges första storfilm(?)

* Arn har en sjuhelvetes tålig skalle då han kan rida in i träd med hög hastighet och sedan resa sig upp som om inget hade hänt

* Arn är en sopa som inte knullade Cecilias syster när han fick chansen

* Arn ser förvånad ut 90% av filmen

* Cecilia har en tendens att le fånigt åt det mesta helt random

The chosen ones

2007-12-19T13:47:00.000+01:00

Å vårens utvalda filmer till Ronneby filmstudio blev *Trumspel*

Ta da!

Infödd soldat

A Prairie Home Companion

Du levande

This Is England

Vid himlens utkant

Persepolis

Lady Chatterley

En mycket lovande filmlista det kommande året måste jag säga. Jag känner mig mycket nöjd och får väl bara hoppas att de betalande medlemmarna känner detsamma :)
Av de filmerna som vi valt ut har jag endast sett This is england, som är göbra.
Personligen hoppas jag mest på Persepolis

Dokumentär tips

2007-12-17T16:29:00.001+01:00

Scientology and Me

John Sweeney (bilden) tar sig an uppgiften att granska scientologerna och deras tro. Som så många andra journalister som gjort liknande blir han förföljd och uthängd av scientologerna. Istället för den granskningen som först var tänkt blir det istället en insyn i hur journalister behandlas som avskum av de troende.
John Sweeney intervjuar bland annat kändisar som Juliett Lewis, Leah Remini och Kirstie Alley - men tyvärr får man inte se mycket av de intervjuerna då dokumentären är väldigt nedkortat, endast 30 min lång.
John Sweeney är ganska så provocerande många gånger, men å andra sidan visar sekten/kyrkan tidigt att de inte är intresserade av att svara på några frågor som kritiserar tron.
i en scen lackar Sweeney ur fullständigt mot en scientolog-lobbyist som dessutom ser ut som Tom Cruise (chock!) Det ser väldigt komiskt ut och har gett Sweeney en häjtestatus på nätet ;)

Klicka här för att se dokumentären

World of warcraft räddade 12-åring från älg

2007-12-12T08:30:00.000+01:00

En 12-åring i Norge blev angripen av en ilsken älg. Han undkom genom att ta till ett knep han lärt sig i "World of warcraft".
- När man kommer till level 30 lär man sig färdigheten "feign death", så det var vad jag gjorde; la mig ner och spelade död.

Klyftig unge!

Tv Tips!

2007-12-11T15:03:00.001+01:00

Adaptation ikväll 22.00 på svt

"Manusförfattaren Charlie Kaufman kämpar med att skriva ett manus på Susan Orleans bok "The Orchid Thief", som handlar om den fanatiske och bisarre orkidéodlaren Laroche i Floridas träskmarker. Situationen förbättras definitivt inte av att Charlies bekymmerslöse tvillingbror en dag flyttar in i huset med avsikt att också börja skriva på ett filmmanus."

Kaufman är en favorit just nu. Han har skritit manus till bland annat Eternal sunhine of the spotless mind, I huvudet på John Malkovich och Human Nature. Och jo, den här filmen är minst lika skruvad som de.

Läsvärt - Den hemlige kocken

2007-12-11T14:41:00.000+01:00

Vad passar inte bättre nu i dessa tider med Icas "Köttfusk", att läsa en bok om den industriella maten.

Mats-Eric Nilsson har granskat maten vi kan köpa i affärena, hur det fuskas för att få maten att smaka bättre, se större ut och manipuleras med sina namn. Enligt Mats är det tex. ingen ovanlighet att livsmedelverken pumpar in vatten i kötten för att få det att se större ut än vad de egentligen är. Samma sak med andra livsmedel som bröd, glass m.m, där man pumpar in luft istället för vatten. Ändå kan man ta högre priset för produkter som består av samma fusk
Men intressantast är nog avslöjanden av E-numren. Att vissa E-nummer kan vara förbjudna i staterna av hälsorisk men inte i EU och tvärtom. Det är ju allmänt känt att Sverige var stenhårda med färgämnen och stabiliseringsmedlen innan vi gick med I EU, men att vi sedan fick ge vika. Sedan vi gjorde det har vi enligt Mats fått massor av fuskprodukter i rasande fart. Vanlijglassen innehåller ingen vanilj, vare sig om du köper den billiga eller dyrare, de rökta korvarna är inte rökta, utan har smaksats med vissa aromämne, de nybakta bröden kan vara veckor gamla m. m.
Intressant att man nu har lärt sig att utvinna vanilj hur kobajs. Skulle väl vara rätt spännande att läsa innehållet på ett glasspaket - "Skummjölk, glukos-fruktossirap, socker, vegetabiliskt fett, vasslepulver, Kobajs" :)

Innan du ger dig i kast med den här boken måste jag varna dig, du kommer att bli fruktansvärt paranoid och kritisk när du är ute och handlar käk nästa gång :P

Knasrektor

2007-12-04T16:31:00.000+01:00

Rektorn på min flickväns förra skola förbjuder julavslutning med präst och tomtar.

"– Skolan ska vara icke-konfessionell, inte ta ställning till någon särskild religion. Och eftersom både skolans undervisning och i det här fallet avslutningen är obligatorisk ska den inte stänga ute någon på grund av religion eller etnisk tillhörighet. –Jag tolkar Skolverkets riktlinjer som att en avslutning enligt traditionen inte går i hop med det kravet"

Förstår helt hur han tänker och det är väl en god tanke med det. Men att ta till sådana små- diktatoriska metoder och att inte ens välja att ha en diskution med eleverna på skolan eller föräldrarna innan beslut, måste ju vara maktmissbruk om något?
Att man kanske inte går på skolavslutning i kyrkan å sjunger julpsalmer är kanske inte så konstigt i skola med en kristen minoritet. Men nu snackar vi för fan om en liten lantlig skola med kanske fem elever max som inte räknas som kristna. Tvekar ju starkt på att de här ungdomarna eller dess föräldrar lider av att låta barnen fira avslutning i kyrkan.

Det är ju sådana här idiotfasoner som bara spä på folks stöd åt Sverigedemokraterna! För fan låt ungarna fira en ordentlig julavslutning med sång å allt som tillhör.

BLT

***UPDATE***

Rektorn gav sedan vika för den proteststorm som uppstod. Julavslutningen får ske i kyrkan men med det kristna budskapet nedtonat, vad nu det innebär :)

Julkalender

2007-12-01T19:58:00.001+01:00

Missa för allt i världen inte julkalendern på omfilm. Nytt youtube klipp varje dag :)

Till kalender

Filmtips| Shooting Dogs

2007-12-01T19:44:00.000+01:00

Sugen på något deppigt? Då kanske Shooting Dogs är något för dig?

1994 ägde folkmorden i Rwanda rum. Där närmare 1 miljon civila rwandier dödades på de mest brutala vis. Den utlösande faktorn för folkmordet var när landets president "Juvénal Habyarimana" dödades då flygplanet han färdades i sköts ned. Händelsen utnyttjades av militanta hutuer som skyllde mordet på tutsiminoriteten. Hutuerna, främst beväpnade med macheter, gav sig på alla tutsier men också de hutuer som hjälpte tutsier på något vis.

Händelsen har uppmärksammats extra då FN valde att agera passivt under händelseförloppet. Man såg helt enkelt till att först få hem alla icke-afrikaner för att sedan själva evakuera från området.

Det är just det som Shooting Dogs handlar om, FN:s passivitet.

I filmen får vi följa händelseförloppet ur en präst (John Hurt) och en ung lärares (Hugh Dancy) ögon, som både håller till på en skola bevakad av FN. Skolan förvandlas snart till en slags flyktingförläggning både får européer och Tutsier.

Lite tråkigt med Shooting Dogs är att de båda huvudkaraktärerna inte känns så intressanta, vilket drar ned betyget något. Men inget som ändrar min uppfattning om att Shooting Dogs är en bra och mycket viktig film. Men visst Hotel Rwanda med Danny Cheadle är - även om det ibland var lite övertydligt med ”känslor-knapparna” - en bättre film... enligt mig.

Tv Tips!

2007-11-29T13:59:00.001+01:00

Dog Day Afternoon, även kallad en satans eftermiddag på Svt2 ikväll kl 22.25.

En klassiker från '75 med Al Pacino och John Cazale som två bankrånare. Baseras på ett bankrånardrama som inträffade '72 som förvandlades till ett ända stort mediaspektakel där bankrånarna fick en slags hjältestatus hos folket.
Intressant och underhållande film som jag varmt rekommenderar.

Veckans filmtips

2007-11-23T10:14:00.000+01:00

Två dokumentärer som bara måste ses.

Grizzly man

Om en excentriker vid namn Timothy Treadwell som tillbringade 13 somrar i Alaskas nationalparker tillsammans med Grizzlybjörnar, vilket slutligen blev hans död.
Werner Herzog har klippt ihop de filmer som Treadwell efterlämnat och lagt in kommentarer och intervjuer. Det blir en resa in i en personens inre, där ingenting utelämnas eller förskönas, allt visas. Vilket tillåter en att vara objektiv, var Treadwell något mer än bara en knasboll?

Jag förälskade mig i både Treadwell och filmen. Saker han gör är så extrema eller bisarra att hade jag inte vetat att det är en dokumentär hade jag nästan tagit det för att vara en mokumentär, dvs. Plojfilm, med hans kraftiga personlighetsförändringar från brutala utbrott till att bara vara liten och hjälplös. Vilket kommer till det absurda. Filmen hade förmodligen aldrig haft den slagkraft som nu om Treadwell själv hade klippt ihop filmen. Hans utbrott hade förmodligen tonats ned eller inte alls visats.
Treadwell gav ovetandes om, sitt liv för filmkonsten. Synd att han själv aldrig fick uppleva det :/

This film is not yet rated

Frågor som varför sex får högre rating än våld tas här upp och vilka det egentligen är som arbetar inom MPAA, de som ska förespråka ”sunda familjevärderingar”.
Intressant dokumentär som alla filmälskare borde se.

2007-11-23T09:20:00.001+01:00

Civilkurage

Den här veckan vill jag hylla Barbro Jönsson som inte ger upp kampen mot brottsligheten för någon sprängd entrédörrs skull. Händelsen mår vara allvarlig och skrämmer säkert bort den allra mest hårdhudade. Men inte Barbro Jönsson inte.
Chuck Norris kan slänga sig i väggen!

När jag ändå skriver om civilkurage vill jag ta upp ett eget exempel på civilkurage. Det var en händelse som hände för par år sen då jag var på väg hem från en fest en sen lördagskväll och passerar en parkering där två äldre magra grabbar med tatueringar längs armarna trakasserar två yngre killar. Med äldre grabbar menar jag några som var 5-6 år äldre än mig och de yngre ett par 14-15 åringar. Full som jag var lägger jag mig i situationen och frågar vad fan det är frågan om. De äldre ber mig att inte lägga mig i, vilket inte hindrar mig från att fråga de yngre killarna vad som egentligen händer. Det får det att tända till hos de äldre å de ger sig på mig istället. Undertiden lyckas de yngre drar där ifrån med sina rullbrädor och jag finner mig snart liggandes på marken med en av de äldre över mig. >Usch den doften av billig sprit som nådde mig då<. Hjälplös liggandes på rygg mot den våta marken utsattes jag för verbal förnedring. I ett sådant läge är det bäst att bara hålla tyst. Vilket inte räddade mig från att få en spark från sidan som fick mig att tappa andan för en stund. Tillslut tröttnade de, å lämnade mig med skitiga kläder å ömmande kropp. Givetvis var jag skitsur över händelsen. Men jag vänder det till något positivt å ser det som att jag räddade de yngre killarna : ) Visst det kan ju lika gärna ha vart de yngre killarna som började bråket. Men tvekar på att de småpojkarna skulle kunna åstadkomma så mycket skada jämnt emot de äldre. Så visst visade jag prov på sann civilkurage alltid : )

Karl-Gösta Svensson

Moderaten K-G Svensson från min grannkommun som hellre samarbetar med "det-är-så-synd-om-oss"-partiet Sverigedemokraterna, än med något parti från vänsterblocket.

" - Väljarna i Karlskrona röstade bort s och vänstern i valet. De vill ha ett borgerligt styre. Då tycker inte jag att vi ska styras av socialdemokraterna, säger K-G Svenson.
Ni väljer alltså Sverigedemokraterna framför s och v?
- Ja, det gör vi. Vi samtalar med sd. Det är bara i skolfrågan som vi samarbetar, säger K-G. "

Vad K-G då glömmer är att 40% av väljarna i hans kommun röstade för vänsterblocket och endast 10% för Sverigedemokraterna. Kallar han det för att representera folket?

Jävligt skönt att alla moderater inte agerar som K-G.

Blt

Delikatessen / Stilla Liv

2007-11-11T22:02:00.000+01:00

Så har ytterligare en vecka gått och det var väl då dags att skriva ett litet inlägg för att visa att man fortfarande existerar. Mycket film har det dessvärre inte blivit, har vart allt för upptagen med skolarbeten och spela Snesspel (senast inhandlade Mario Kart).

Två filmer har jag ändå lyckats se, en + och en -

Delikatessen en personlig favorit och som jag tycker bara blir bättre och bättre ju mer jag ser den. Filmen är från 1991, regisserad och skriven av Marc Caro och Jean-Pierre Jeanut, den sistnämnde fick väl sitt stora erkännande i och med Amelie from Montmartre.

Det utspelar sig i en värld som skulle kunna vara Europa på 1950 talet, bara det att här kan man ana att någon slags katastrof har inträffat, typ ett kärnvapenkrig eller nåt liknande. Man får aldrig något svar på gåtan, utan får fritt fantisera.

Själva historien utspelar sig i ett hyreshus ovanför en charkbutik där de inneboende är mer eller mindre udda på olika vis. En man som bor i ett rum full av sniglar (typisk fransman?), en kvinna upptagen med att försöka ta sitt liv hela dagarna (men som jämnt misslyckas), är bara några av de udda personligheterna i huset.

Men så en dag dyker en före detta cirkusartist upp vid namn Louison som lyckas vinna några av de inneboendes vänskap och kärlek. Trots det svävar Louison helt ovetandes i fara. Det är nämligen så att charkbutikens specialitet är människa...

Delikatessen är bra på så många punkter. Ett välskrivet och utmanande manus, snyggt foto och fantastiska skådespelarprestationer där man lyckats mer än väl med att ge personligheterna en unik "appaerance".

Detta är en måste se film för alla älskare av svarthumor :)

Stilla Liv, sågs i Ronneby filmstudion där jag har det stora nöjet att sitta i styrelsen vilket innebär en jävla massa extra jobb men förstås också en hel del fördelar. Jag fick den här gången det stora nöjet (eller inte) att presentera filmen Stilla liv (vi presenterar nämligen filmerna inför medlemmarna innan vi kör igång dem) och jag tänkte därför lägga upp texten jag använde när jag presenterade filmen - se det som extra material ;)

Titeln ”Stilla liv” anspelar på begreppet stilleben, som är en konstform som ofta skildrar sådant som hör till hemmet – bordsserviser, böcker, fruktskålar m.m – föremål sedda på nära håll.

Den stillsamma ironin i kinesiske regissören Jia Zhang-Kes titel har alltså gått förlorad i den svenska översättningen.

Hursomhelst. Filmen utspelar sig i Fengjie, en tvåtusenårig stad i västra Kina som lagts under vatten sedan man börjat med de enorma dammbyggena.

Den kinesiska ekonomin går just på högvarv och industrin formligen skriker efter energi. Av tradition har man använt kol som energikälla men sedan förra året kan man skryta med världens största dammbygge i de tre ravinerna. Om två år, när hela projektet är klar, är det meningen att anläggningen ska stå för minst tio procent av Kinas elförsörjning.

Den lilla människan betyder ingenting i det här gigantiska projektet och över en miljon människor har tvingats lämna sina hem när byar och städer lagts under vatten.

Men Jia Zhang-Ke är inte ute efter att predika om moral, utan han vill istället skildra det nya Kina och den lille människan som lever i det stora maskineriet. Men det förekommer ett par sekvenser där tydlig kritik mot Kinas regering visas, tex. De manipulerade ekonomiska ersättningarna åt de tvångsomflyttade, de livsfarliga villkoren i kinesiska kolgruvor och rivningsarbetarnas skyddslösa arbetssituation.

Filmen består av två historier med en man och en kvinna från skilda samhällsklasser i centrum.

Mannen återvänder till det demoliserade Fengjie för att finna sin dotter som han aldrig träffat, och hennes mor. I sitt sökande bland ruinerna lär han känna en samling rastlösa själar och får ett tillfälligt jobb som rivningsarbetare.

I den parallella historien berättas det om en kvinna gift med en ingenjör involverad i dammbygget, som misstänker att hennes man är otrogen och därför beger sig till Fengjie oannonserat för att konfrontera sin man.

Stilla liv anslöt i sista minuten till filmfestivalen i Venedig 2006 – och tog hem Guldlejonet på kuppen för bästa film. Inte dåligt av Jia Zhang-Ke, medtanke på tidspressen man hade då inspelningsplatsen var på väg av att dränkas.

Dagens Nyheter skriver att Stilla Liv är en stillsam film som kan kräva lite extra tålamod och lyhördhet hos åskådaren. Har åskådaren bara det här kommer denne att få ovanligt mycket med sig hem från "Stilla liv".

Efter de här lovprisningarna med bland annat vinsten av Guldlejonet och hyllningar i DN, SVD, Vujer m.m blev jag och många andra i studion förvånade över hur pass dålig filmen visade sig vara. Vissa ansåg att filmens handling var allt för tunn och ointressant, andra ansåg att filmen var det effektivaste sömnpillret de skådat, men givetvis fanns det också de som uppskattade filmen (hur många minns ej).

När en film vinner en så pass prestigefylld gala som filmfestivalen i Venedig känns det verkligen skumt när filmupplevelsen inte blir mer än ett "okey" i bästa fall. Man undrar liksom vad de sysslar med. Är det de filmer som är mest politisktkorrekta som vinner? För visst, Kina är ett hett ämne just nu med dess ökade ekonomi och dess efterstäva att bli mer demokratiskt men som fortfarande är väldigt kommunistiskt styrt inom vissa områden. Visst är det intressant att se dammbyggenas effekter i Stilla Liv. Men det blir inte mycket mer än bilder. Storyn är väldigt tunn och dialoger är det inte många av. Jag kan acceptera att en film kan kännas seg och långtråkig om den bara lyckas att lära mig nåt nytt, så att tiden inte behöver kännas helt bortkastad ändå. Men Stilla liv ger inte så mycket nya perspektiv som man kanske hoppas på. Den är faktiskt bara seg.

Är man intresserad av de stora dammbyggenas konsekvenser för den vanliga kinesen och miljön bör man istället leta upp en dokumentär som behandlar ämnet eller låna en bok.

Vecka 44

2007-11-04T16:46:00.000+01:00

Det är tydligen inte bara jag som känner mig nostalgisk. Efter Dn och Henrik Schyfferts uttlande om att nittiotalet är tillbaka, har det genererat i nittiotalsdebatter på en rad olika bloggar. I varje fall på de tre bloggarna som jag besöker nästan dagligen, Blogg som fan, Goodbye Zebras och The Gordon files. Jakop har bland annat gjort en trevlig liten lista över nittiotals tvprogram, medans Kristoffer och Gordon (heter han så?) ägnar sig åt lite trevligt gnäll.
Mycket trevligt måste jag säga. Så trevligt att jag tillåmed tänker komma med en bekännelse. Gordon, jag snodde ditt fist up/down system, det var så briljant att jag bara var tvungen att tillföra det till min blogg, men för att idéstölden inte skulle verka allt för uppenbar ändrade jag knytnäven till en tumme.
Nu har jag lättat på mitt samvete, det kännas genast mycket bättre. Allt blev så mycket mindre Emo så att säga.

Anyhow, film som har setts i veckan: Cashback, Superbad, En riktig människa och Unfair competition.

Cashback var lite småtrevlig, kändes ibland lite över pretentiös med huvudkaraktärens "djupa" analyser av bland annat det kvinnliga könet. Det blev lite för mycket i längden och segade ned filmen något. Men så fanns det ju faktiskt en stor dos med humor som lyfte upp filmen på rätt köl igen. Fotbollsmatchen upplevde jag som mycket underhållande :)

Superbad valde jag att se på bio, vilket alltid innebär en viss risk. Framför och bakom en satt det förstås barn som fnittrade åt helt fel saker, men efter att artigt bett dem att hålla käften blev det genast lättare att koncentrera sig på filmen.

Var först mycket tveksam till Superbad. Collegefilmer brukar i regel suga rätt hår, filmer för kåta datornörd som hoppas få se bröst, typ. Jag kanske inte kan påstå att Superbad är så mycket mognare på den fronten, men de tre unga hjältarna i Superbad är så mycket roligare än alla de collegefilm-stereotyperna som apar efter American Pie. De här killarna har ju personlighet! Men spelas också av riktiga ungdomar och inte av några 25plusare som det av någon jävla anledning alltid är i amerikanska tonårsfilmer. Är den trenden på väg bort? Jag hoppas då fan det. Superbad är förövrigt R-rated i staterna, medans det råder 11års gräns i Sverige :) Skulle kanske inte vilja påstå att det är någon lämplig film för 11-14åringar. Det är inte innehållet jag tänker på i första hand utan kidsen lär ju knappast begripa sig på humorn.

Superbad lockade till sig ett par skratt, ibland riktigt hysteriska sådana, men om det är en film värd att ligga på plats 205 på imdb vete fan.

En riktig människa - dansk dogma skriven och regisserad av svenskfödde Åke Sandgren. Underhållande med sin subtila humor. En ung man som just "födds" till världen blir genast tagen för att vara utlänning för sitt förvirrande uppförande. Han lär sig att äta, pissa och så småningom också att knulla. Men det blir förstås massor av misstag på vägen. En kul och mycket pinsam scen är när mannen går in i ett badhus och ser ett par barn plaska i bassängen. Som det barn han själv är kastar han av sig sina kläder och hoppar i bassängen med barnen. Kanske inte så lyckat av en vuxen man att göra? Killen får inte bara problem med myndigheterna utan blir också antastad av en perves skoförsäljare. Givetvis har mannen ingen aning om antastandet, han tror ju bara att det är en lek. En lek som han sedan leker med grannens unge....

Som sagt, svart och subtil humor. Jag bara älskar sånt :)

Unfair Competition - Italiensk film om två konkurrerande skräddare under Mussolinis styrende. Den ena katolik den andra jude.
Intressant och jordnära film. Innehöll inte en massa obehagligheter vilket filmer av den här typen annars bruka ha. Men kommer knappast upp i samma klass som Roberto Benignis La Vita è bella. Jag tror att filmen främst saknade den spänning som man önskade. Men klart en sevärd film.

Givetvis bjuder jag på en bild även den här veckan, enjoy!

Nostalgi och impulsköp

2007-11-02T18:02:00.001+01:00

Ibland blir man bara så härligt nostalgisk. Häromdan köpte jag istället för de tänkta vinterkängorna ett snes på tradera med medföljande spel. Ett riktigt kap tycker jag allt. Spelen som medföljde var bland annat Super Mario Wold, Metroid, Zelda, Secret of mana & evermore, FF6, mortal kombat 1,2 & 3, samt ett par andra spel som inte är värda att nämna. Första spelet jag drog igång blev givetvis Mario. Efter att ha tröttnat på att misshandla sköldpaddor gick jag över till att lira till Super Metroid. Satt med det ett par timmar tills jag bestämde mig för att lira det spelet som sett framemot allra mest och som jag dessutom anser är ett av de bästa spel som någonsin gjorts, nämligen Zelda.

Men vilken besvikelse! Speler som jag hade tänkt att ägna hela natten åt visade sig vara helt på tyska! TYSKA! Inte fan stod det något om det i auktionen. Trots besvikelse bestämde jag mig ändå för att lira det. Men upptäckte att det inte var så kul då achtung är det enda tyska ordet jag begriper. Dessutom börjar Link att vifta lite oroväckande med ena armen när man låter bli att röra honom i ett par minuter :(

Nä The german version of Zelda är inget för mig och jag kommer förmodligen att lägga upp det på tradera igen. Kanske en tysk eller en Sverigedemokrat köper det av mig? Eller kanske rentav Erik Hellsborn?

2007-10-31T23:06:00.001+01:00

En gästboksskrivare vid namn Jenny skriver:

"Jag förstår att folk blir förbannade på dessa tysta samtal. Det är klart att man undrar vilka det är som ringer och inte säger något när man svarar.
Jag jobbar själv på ett marknadsundersökningsföretag. Jag jobbar som intervjuare och dialeroperatör. Så varje dag tar jag emot samtal från människor som är förbannade (minst sagt) och ska polisanmäla en och gud vet vad. Jag får höra: "jävla hora", "förbannade idiot", "Dra åt helvete", "fitta", "skaffa ett riktigt jobb" (Få se nu, jag jobbar heltid, jag får betalt...betyder inte det att man har ett jobb?) Det gäller att ha en ängels tålamod, och det har jag fått under min tid inom detta yrke, ca 3 år. Och nu undrar ni säkert hur jag orkar. Jo, jag älskar att tala med människor. Jag har haft många långa och underbara samtal med underbara människor. Och de väger upp alla arga människor. Har man haft bara dåliga samtal en hel dag och det sista samtalet man tar, är en glad människa så är resten av dagen räddad.
En dag ringde jag till en äldre dam och frågade om jag fick ställa frågor till henne, och hon svarade: " Tack för att du ringer, du är den första människa som ringt mig på tre veckor, jag är så ensam..."

En annan sak: Det verkar som om folk inte förstår att vi är mänskliga, att vi inte bryr oss om andra och att vi ringer dessa tysta samtal medvetet. Men det gör vi verkligen inte.
Om det är så att ni inte vill bli uppringda igen, säg då det och be oss ta bort ert nummer, mer behövs inte. Det är helt otroligt hur mycket tid folk är villiga att lägga ner bara på att skrika och svära åt mig, istället för att spara tid och gå rakt på sak. Nu vet jag att det finns envisa säljare/intervjuare som inte vill ge sig, och då förstår jag att det brister.

Jag hoppas verkligen att vi inom snar framtid får bukt med dessa tysta samtal! "

En telefonförsäljares bekännelse

2007-10-31T22:16:00.001+01:00

Snubblade in på sidan Leffeboy som är en sida där nummer till olika Callcenterföretag listas upp. Jättebra, då man ibland råkar ut för skumma nummer som man gärna vill få lite information om men som man inte alltid finner på Eniro. Tyvärr blir jag väldigt ledsen över den lynchstämningen som råder i gästboken och känner mig personligt påhoppad då jag själv arbetat både som telefonförsäljare och telefonintervjuare.

"Hejsan , är det nån som har polisanmält dessa IDIOTER som terrar på telefon ?"

"Tack för en skitbra sida! Hittade nummer till flera telefonterrorister som ringer och stör mig"

"Till Jenny och andra nötter som telefonterrar folk, LÄGG AV"

"Skulle jättegärna vilja skicka en stöt till de försäljare som inkräktar på mitt privatliv"

Jag har arbetat på SIFO och Call4U och vill verkligen inte försvara sistnämnda, men SIFO var trevligt och kändes seriöst. Det som gör mig ledsen är att folk kallar de (oss) som ringer för terrorister. Det är ju inte som att man själv väljer vilket nummer man ska ringa till, utan man trycker helt enkelt bara på enter och så får man hoppas på att systemet inte "krånglar" och att man kommer fram till rätt person. Tyvärr är det ofta rätt mycket strul, både på Sifo och Call4U. Men jag kan säga att det är minst lika irriterande för oss som ringer, att jämt behöva förklara och ursäkta sig för något man själv inte åstadkommit och dessutom förlora dyrbar försäljningstid. Vi har alltid möjligheten att klaga inför våra chefer - vilket man ofta gör. Tyvärr så känns det som att så mycket inte görs åt saken och problemet kvarstår. Det var något jag upplevde på Call4U, total ignorans vilket fick mig att tröttna på stället ganska så kvickt.

Vilka jobbar där då?
Jo studenter som bara vill betala av sina studier och lån, personer som är för gamla för att få ett "riktigt" jobb eller handikappade personer (Rullstolsbundna t ex.), men så finns det ju förstås de som faktiskt trivs med jobbet.

Och barnet på bilden?
Jo det är jag - när du kallar mig för TERRORIST!

John Waters/ Kinsey/ Lost boys

2007-10-27T14:43:00.000+02:00

Hemkommen från systemet, och 20kg disk som väntar. Trist som fan men på plussidan kan jag ju nämna att jag har höstlov en vecka framåt :) 22år gammal och höstlov! Komvux är fan inte så dumt trotsallt :P

I veckans inlägg vill jag lyfta fram galningen John Waters. Jag har nu på kort tid sett både Cry-baby med Johnny Depp och Hairspray (originalet förstås). Jag har faktiskt aldrig sett något av Waters tidigare. Bara hört talas om hans galna filmer, som Pink Flamingo där en snubbe bland annat äter en autentisk hundbajs...eww
Några sådana vidrigheter finner man tack och lov inte i Cry-baby eller Hairspray, det skulle väl i så fall vara Ricki Lake?

Cry-baby och Hairspray är lika varandra på det planet att båda baserar humorn på uselhet, med överdrivna karaktärer och med överdrivna dialoger, lite i stil med Troma filmer. Medan Cry-baby är en parodi på ungdomsmusikaler såsom Grease, är Hairspray en satir mot ytligheter. Båda filmerna är egentligen väldigt usla, men samtidigt förbaskat underhållande.

Veckans bottennapp var Joel Schumachers vampyrfilm Lost boys från '87. Åttiotalskänslan fanns i filmen - vilket är najs. Men där fanns också äckliga små snorvalpar som sabbade hela konceptet. Och inte fan dör ungjävlarna heller >_<

Som en bonus för den här veckan bjuder jag på en maskeradbild med mig som dåligt sminkad clown och tjejen som katt (mus?) med underlig min.

Dumbledore är homosexuell!

2007-10-21T13:45:00.001+02:00

J.K Rowling har äntligen låtit Harry Potters gamle rektor komma ut ur garderoben. Dumbledore har i all hemlighet varit förälskad i rivalen Grindelwald.
Dumbledore är alltså bög.

Hur ska den kristna höger hantera den här chocken? De som redan anklagat Harry Potter för att uppmuntra barn att hålla på med svartmagi. Och nu bögeri!
Det ska bli intressant att se hur detta utvecklar sig :)

"Harry Potter is the Devil!"

Sverigedemokrater

2007-10-20T13:21:00.000+02:00

Sverige Demokraterna visar äntligen sin sanna natur. I deras kommunpolitiska program vill SD bland annat * förbjuda all hemspråksundervisning. Endast svenska ska få talas i skolan. Moskébyggen och kommunal information på andra språk än svenska förbjuds.

* Kommunerna ska "belysa" det etniskt blandade samhällets "konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet.

* Privatpersoner som köper tomter av kommunen ska ges rabatt - om de lovar att bygga sitt hus i svensk och lokal "traditionell stil".

- Det börjar med små ändringar, sedan är vi där SIEG HEIL! Är det ett jävla Nazityskland du vill ha! För det måste ju vara idealsamhället. Bra med arbeten, bra barn/äldre omsorg och framförallt ariskt.

Det gör mig så förbannad att SD i dagsläget ligger på ett väljarstöd på 3,6%
Folk är ju så förbaskat naiva! - "De är inte alls något rasistparti. De ska ju ge oss bättre välfärd och mer jobb och skydda oss från de hemska muslimerna". Tydligen är det värt att offra Sveriges underbara mångkulturellhet för att uppnå dessa mål.

Och du din tjocka Sverigedemokrat kan ju drömma om att nånsin kunna äta en pizza eller kebab igen. För vilken svensk är modig nog att starta egen pizzeria egentligen? Där man får räkna med 15timmars arbetstid dygnet runt!

DN

Tolken

2007-10-18T17:42:00.000+02:00

Nicole Kidman är en FN-tolk som av en slump uppfattar en mordkupp mot en afrikanskstatschef. Om hon förr denna information vidare riskerar hon sitt liv. Hennes enda chans är att göra som vilken sann amerikan som helst hade gjort - att själv omintetgöra mördararnas planer!

Den här filmen är ett stort missbruk av Hollywoods två största stjärnor - Nicole Kidman & Sean Penn - som också är två personliga favoriter.

Jag kan ärligt säga att jag inte är något större fan av amerikanska politiska thrillers. Största anledningen är att de alltid är uppbyggda på samma vis. Sean Penn spelar tex en FBI agent som tvivlar på Kidmans trovärdighet - fram till det att hon är i verklig fara. Att manuset känns igen behöver ju inte alltid vara ett stort minus. Men då gäller det att filmen lyfter på andra fronter. Tex med dialoger, karaktärer, spänningsmoment eller action. Ingen av de kriterierna lyckas Tolken att uppfylla. Det hela blir därför en ända långsam röra av klychor.

Rättvisa skipad!

2007-10-17T17:49:00.000+02:00

Hovrätten dömde de bägge Stureplanprofilerna till fyra års fängelse vardera. Fyra år! Shit det måste vara något slags rekord, det är ju Sverige vi talar om.

Vad var det då som fick hovrätten att döma till fördel för kvinnan och inte tingsrätten? Kan det ha något att göra med den stora mediabevakning och inte allra minst uthängandet av de bägge idioterna på bloggar. I så fall är jag stolt över att tillhöra bloggkulturen :)

Salo/Rang De Basanti/Ett fat amontillado/Dagon

2007-10-15T23:13:00.000+02:00

Betygs dagarna är över. Betyg är nämligen tråkiga har jag äntligen insett. Och som den struktursmänniska som jag är måste jag givetvis har ett system som ersätter. Bestämt mig därför för att pröva med ett tumme upp och tumme ned-system. Det fungerar bra på så många andra bloggar att min avundsjuka tvingar mig att ta efter :)

Här följer lite film och böcker som jag vill lyfta fram som jag sett/läst under förra veckan:

Salò, eller Sodoms 120 dagar: Vågad film från ’70 baserad på den ökända boken med samma namn. En grupp fascister kidnappar ett gäng ungdomar och förflyttar dem till ett avlägset ställe där de torteras och förnedras på olika vis.

Magstark film för många. Finns ett par scener som kan chocka än idag. Men annars tycker jag att filmen fått lite oförtjänt dåligt rykte för sin sadism. Sadismen känns inte värre än den man utsetts för i tex A Clockwork Orange. Och varför jag nämner just "A clockwork? Jo därför att Salo liksom A clockwork Orange innehåller en undertonad humor i alla hemskheter vilken kan vara svår att uppfatta vid första anblicken. Är det tex. rätt att skratta åt en våldtäkt? (- jämför med scenen där Malcolm dansar med en jättekuk)

Förutom att ens moral sätts på prov flera gånger finns det också en hel del intressant att hämta. Den sadism som fångarna utsetts för är inte allt för olik den krigsfångar utsetts för idag. Det finns tex. en scen i filmen där fångarna radas upp med rumporna mot kameran - vilket får en att minnas Guantanamo-händelsen där fångar radades upp på liknande förnedrande vis. En studie i tyranneri kort sagt.

Rang De Basanti: Indisk film om fem unga grabbar som får upp ögonen för hemlandets politiska situation efter att medverkat i en film som handlar om frihetskriget. Efter en tragedi gör killarna revolt mot systemet.

Skön film som faller på att den ibland är lite löjligt översentimental.
Men skönt att se en Bollywoodfilm som inte enbart består av sång och dans. Tror nog att det endast var en eller två dansscerner i den här. Sånger var det väl en del, men bakades in i historien att man inte lade så mycket vikt på det.

Bok:
Ett fat amontillado: Sex utvalda verk av Edgar Allen Poe: Ett fat amontillado, Det skvallrande hjärtat, Levande begravd, William Wilson, Korpen och Kompositionens filosofi - där delar Poe med sig av sina författarknep och visar hur han gjorde när han skrev Korpen.

Bra bok att läsa om man vill få lite smak av skräckfaderns underbara verk. Personlig favorit är förstås Korpen.

-----------------------------------------------------------------------

Dagon: Fånig adaption av ett verk av H. P. Lovecraft. En snubbe och hans vänner blir jagade av galna fiskmänniskor i en kuslig liten spanskhamnstad.

Noll känsla, noll skräck. Men lite kul kan man ha åt tabbarna.

Grbavica - Läker tiden alla sår?

2007-10-09T20:59:00.000+02:00

"Handlar om en mor och dotter i Sarajevo som lever under misära förhållanden. Modern jobbar som servitris på nätterna samtidigt som hennes dotter ständigt hamnar i trubbel med andra elever och lärare i skolan. Dottern tror att hennes far är en krigshälte, men i själva verket är hennes far en av de männen som våldtog hennes mamma"

Filmen visades igår på Ronnebyfilmstudio och av medlemmarna röstade majoriteten en 4:a, snittbetyget blev 4,22

Jag håller inte med de andra i styrelse, filmen lyckades inte engagera mig nåt vidare. Att bara bygga upp en film som visar hur mycket livet suger känns inte vidare nyskapande eller vågat för min del. Det måste finnas nåt mer. Nåt som gör att man gärna diskutera filmen. För min del glöms filmen bort snabbt. Och betyget blir därför endast "godkänt".

Men det kanske är som en sade till mig igår (som gillade filmen) att den kanske uppskattas mer av mödrar... Antar att det är många mödrar i filmstudion då ;)

The Producers

2007-10-07T18:54:00.000+02:00

Häromdan ertappades jag med årets äckeläckel film. Nämligen The Producers.

Filmen är en remake av Mel Brooks film från ’68. Upplägget är detsamma, men här har man även lyckats få med musikaliska inslag. Och de är riktigt vedervärdiga!

Filmen går ut på att en producent och en revisor ska tjäna pengar på en teateruppsättning som är ett medvetet fiasko. Rollerna görs av Nathan Lane (skön komiker) och av den snustorre Matthew Broderick som inte lyckats leverera nåt sen Wargames (1983). Bara genom att placera Broderick i den roll som allsmäktige Gene Wilder spelar i originalet är ju som att erkänna att man ville göra ett medvetet fiasko – och tjäna pengar på det.

Ett litet lyft blir det när Will Ferrell dyker upp som en gammal trogen nazisoldat - som tycker att omvärlden har fått en allt för sné bild av Hitler.

Uma Thurman dyker också upp litet senare i filmen som svenskan Ulla. Och det är väl ungefär här som den redan ångestframkallande filmen går över till att bli en fullständig katastrof. Nu börjar man med en massa trista sexanspelningar av den typen du finner i Stefan & Kristers shower – Fast sämre! Och svenskan Ulla är förstås blond, korkad och oerhört sexsugen, ni vet fördomar som var roliga för sisådär 40år sen. Humorn går väl hem i originalet, men idag känns det bara fånigt.

Nä The Producers är inte mycket roligare än Teletubbies, du gör helt enkelt bäst i att helt undvika den här megakalkonen.

Babyshambles - Shotter’s nation

2007-10-03T14:26:00.000+02:00

Nytt album av Babyshambles, Som jag har längtat!

Det finns dock ingen låt som fastnar lika bra som La Belle et La Belle eller Fuck Forever. Men ändock lätt fyra stjärnor :)

Bob Dylan som självmordsbombare

2007-10-03T12:14:00.000+02:00

Folkmusiklegenden Izzy Young har hittat en opublicerad text av Bob Dylan i sin lilla samling. I texten som är skriven '63 häcklar Dylan regeringen och utger sig tillåmed för att vara självmordsbombare.

Tyvärr är ju inte Dylan vidare rebellisk nuförtiden och lär inte därför framföra texten. Men hade vart riktigt grymt om någon annan artist får rättigheterna till den. Men risken finns ju alltid att man blir terrorstämplad, framförallt då låten slutar med att han ska spränga Vita Huset ;P

GO AWAY YOU BOMB

Go away you Bomb get away go away

Fast right now fast quick you get me sick

My good gal don' like you none an' the kids on my corner are scared a' you

An' my friends 're gettin headaches that split an' spit an'

That kind a feelin' is rubbin' off on me an' I don' like it none too good

I hate the letters in yer word - B that means bad yer so bad that even

A dead hog in the sun would get up an' run O that stands for orrible

Yer so orrible that the word drops it's first letter and runs M

that stands for morgue an' all them folks in it 're feelin' lucky an' I don'

Mind folks feelin' lucky but I hate that feelin' of envy an' sometimes when

I get to thinkin' about how lucky they are I get envicious

of 'm an' that's a bad lonesome feelin' too B - that means bad but that's

The second time 'round so it's twice as bad

I hate you cause you make my life seem like nothin' at all

I hate you cause yer name's lost it's meaning an' you can fool anybody now

I hate you cause yer man made and man owned an' man handled

An' you might be missmade an' miss-owned an' miss handled an' even miss used

An' I hate you cause you could drop on me by accident an' kill me

An' I never liked yuh anyway - I'm against yuh to begin with

An' I hate you twice as much as Jimm Crow hates me

I want that bomb - I want it hangin' out a' my pocket an' danglin'

On my key-chain - I want it strapped to my belt buckle -

I want it stickin' out a' my boot

I want it fallin' out a' my sock

I wanna wear it on my wedding finger an' I wanna tie it with bandanas

To my head

I want that Bomb -

I want it settin in my mouth like a cigar

I want it stickin from my ears like a carrot

I wanna look in the mirror an' see it in my eyes

I want one in both hands

I want two in both arms

I want that bomb to be hangin' an' hurtin' an' shinin' an' burnin'

I want it glowing and backbiting - and whistling an' side winding

I want it showin' all over my living self

I want it breathin' from every porthole

I want it blowin' from every pore

I want it weightin' me down so I can't even walk right

I wanna get up in the mornin' an scare the day right out a' it's dawn

Then I walk into the White House an' say "DIG YOURSELVE'S".YOURSELVE'S".

Mer om fyndet finns att läsa här

Kjolman

2007-10-02T12:47:00.000+02:00

Egentligen så bryr jag mig inte om den där Kjolman, men när jag i morse såg honom av misstag på Svt i debatt soffan, kunde jag ändå inte låta bli.
Kjolman har lagt av med att blogga. Hans blogg som för det mesta bara består av en massa elakheter mot offentliga personer är kanske den kändaste bloggen för många. Inget fel med elakheter, jag gllar det. Men när Kjolman påstår att hela blogggrejen bara var ett "expriment", och att han lägger av nu "när han är på topp" - var just det som jag störde mig på . Att börja kalla det hela för ett experiment, som om hans läsare vore hans försöksdjur. Saken är det att han tror att folket i hans blogg skrattar med honom, när man egentligen skrattar åt honom. Han är vad man brukar kalla för klassens clown. Man bara väntar med spänning på att se vad han nu hittar på för något dumhet. Men när det på senare tid har hettat till med debatter som "Bloggmobbning" där han får figurera som mobbaren eller i liknande debatter om hur man ska uppföra sig på nätet, flyr han plötsligt med svansen mellan bena! - och samtidigt har han mage att påstå att han har gjort något viktigt! "Det var ett experiment för att se hur långt människan kan gå"

Tyvärr kommer man nog att få se mer av Kjolman i framtiden, även om han lagt av med bloggandet.

Death Proof

2007-10-01T20:17:00.000+02:00

Årets största besvikelse stavas Death Proof, Quentin Tarantinos senaste rulle, som ingår i filmen Grindhouse tillsammans med Planet Terror av Robert Rodriguez.

Death Proof är en slags hyllningsfilm till gamla bilfilmer som Vanishing Point, Gone in 60 seconds (orginalet) mfl.
Vi får bekanta oss med Kurt Russels karaktär Stuntman Mike, som jagar unga kvinnor med sin ”dödssäkra bil”. Det blir förstås lite adrenalinpumpande biljaktsscener, men innan och emellan actionsekvenserna får vi följa fyra skitsnacks-sugna kvinnor som pratar om killar och film – Lite som Pulp fiction och Reservoir Dogs fast med kvinnor >säger vissa. Jag kan hålla med om det till viss del. Men skillnaden är att när John Travolta och Samuel L Jackson snackar om McDonalds gör de det med sådan attityd att det blir en väldigt hög coolhetsfaktor. När kvinnorna i Death Proof talar om ex. film blir det inte alls lika coolt. Ta det inte som att jag är kvinnofientlig;P Men enligt mig ligger replikerna inte bra i munnen på flera av skådespelarna.
Jag är lite osäker på vem som säger vad, så jag flyr ämnet;)

Men sedan kan det ju också vara så att skådespelet ska kännas lite lågbudget, då själva tanken med Grindhouse är att hylla de gamla skräprullarna, där skådespelet kanske inte alltid var på topp =P

Andra tecken på att det ska kännas som en ”old-school movie” är att det finns medvetet slarviga klipp och tillbakaspolningar. Jag tror att det förekommer även i Planet Terror, men är inte säker då jag inte har kunnat se den ännu....

Hursomhelst, Kurt Russel är skön som bara den och Tarantinos cameo är även den otroligt skön.
Jag måste dock säga att den välkända myten om att allt som Tarantino gör blir bra, spricker med den här filmen. Men då säger du att det är meningen att filmen ska vara dålig,,, ja i sådana fall har Tarantino lyckats med sitt syfte :/

Boktips

2007-09-27T15:50:00.000+02:00

Kina i Globaliseringens mitt av Johan Lagerkvist är en bra bok att läsa om man är intresserad av att veta mer om dagens Kina som den nya spelaren bland världens mäktigaste länder.

Johan Lagerkvist som levt och arbetat i Kina över tjugo år berättar om sina egna iakttagelser men också ur den vanliga kinesens ögon. Ämnen som tas upp, förutom globaliseringen, är Kinas attityd åt demokrati, miljön, Internet, kvinnans ställning och relationer till omvärlden. Givetvis finns det också ett avsnitt som handlar om OS i Peking.

Det här är en lättläst och omfattande bok. Är man ute efter Kinas historia finns det andra böcker att tillgå. Vill man istället läsa om 1900-talets Kina rekommenderar jag "De vilda svanarna" av Jung Chang. Det är en skönlitterär bok, men den är tillräckligt omfattande även för den som är mer intresserad av fakta än fiktion. Eller varför inte hennes bok om Mao? Har inte läst den själv, men den verkar oerhört intressant.

Ronneby Filmstudio - Darling

2007-09-25T09:28:00.000+02:00

Svenska filmen Darling gick hem hos medlemmarna i filmstudion. Av 120 röster röstade 29 Mycket bra, 51 bra, 32 godkänd, 7 dålig och 1 mycket dålig. Snittbetyget hamnade på 3,83.

Darling handlar om en ung och bortskämd Östermalmstjej, Eva, som i början av filmen jobbar i en Gucci-affär och om 60-åringen Bernard - nyskild och arbetslös. Trots att de är varandras raka motsatser så korsars deras vägar då de båda tvingas börja arbeta på McDonalds.

Filmen är satirisk med en väldigt tragikomisk touch. Eva med sin överlägsna och nedlåtande attityd mot det som inte passar henne är en karaktär som känns igen allt för väl. Hon tror att hon är bra, men egentligen är hon bara jättetråkig och fruktansvärt naiv. "Vaddå man kan väl inte bara vräka någon för att man ligger efter lite med hyran, det måste ju vara olagligt".
Bernard däremot, med sin sköna optimistiska attityd trots alla motgångar kan man inte låta bli att älska. Egentligen är han en minst lika tragisk figur som Eva, men istället för att få folk i sin omgivning att må dåligt så lyfter han snarare upp stämningen. "En kopp kaffe tack.....Förresten ge mig en muffin också, det är lite fest ikväll".

Darling är en deppig måbra-film som jag varmt rekommenderar.

Nästa film (8/10) i filmstudion är Grbavica - tiden läker alla sår?

Knäppskalle

2007-09-25T09:20:00.000+02:00

Citat av Irans president Mahmoud Ahmadinejad när han fick frågan om homosexuellas rättigheter i Iran, i ett besök på ett Amerikanskt universitet.

"I Iran har vi inga homosexuella, till skillnad mot ert land"

DN

Krogkontroll

2007-09-20T17:37:00.001+02:00

Har du också alltid undrat - när du är på puben - vilket ölglas som är farligast att få slaget i skallen? Är det storleken på glaset som avgör?

Var bara lugn, Jonathan Shepherd har svaret!

Han har kommit fram till att glas som krossas helt ger mindre allvarliga skador än andra sorter. Och för den bedriften belönas han med The Stockholm prize in criminology för 2008.

Jag skulle vilja se hur hans undersökningar gick till. Var han ute på puben och slog random person i skallen? Och förde anteckningar på det hela?
Eller framställde han små mini-glas som han bankade i skallen på möss med "Squeak!"?

Premiär: Myggan

2007-09-19T20:08:00.000+02:00

Missa för fan inte Filip Hammars och Fredrik Wikingssons nya tv-serie Myggan, med start 22.25 på kanal 5

Läs mer här

Zozo

2007-09-17T19:46:00.000+02:00

Josef Fares senaste film Zozo handlar om en helt vanlig kille vid namn Zozo, som tvingas att fly från sitt hemland Libanon till Sverige - under det pågående kriget i slutet av ’80-talet. Väl i Sverige börjar Zozo ett nytt liv. Han lär sig svenska genom att se på Björnes Magasin, att äta äpple och placeras sedan i skola där han blir ensam ”svartskalle”.

För att Zozo inte ska vara som alla andra filmer av den här typen, har Fares kryddat den med ett par fantasifulla drömsekvenser. Som tex. en talande kyckling som blir Zozos vän när han fortfarande är kvar i Libanon. Rösten görs förövrigt av Josef Fares bror Fares Fares.

Det som Zozo faller på är att den flörtar mer med den yngre publiken dvs. med de barn som är i den åldern som Zozo, istället för att göra en intelligent film om integration.
Men Zozo är en helmysig film som jag gillade starkt. Och Josef Fares är sannerligen Sveriges största hopp inom filmindustrin just nu.

Ramadan

2007-09-17T06:31:00.000+02:00

"De troende förväntas i ramadan att i möjligaste mån uppträda väl, ge allmosor (Zakat) till de fattiga, visa speciellt hög aktning för sin familj samt rena sitt sinne genom att undvika beteenden som våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och illasinnad ryktesspridning."

Ica-Stigs dilemma

2007-09-14T13:49:00.000+02:00

Hans Mosesson mest känd som Ica-Stig, får inte vara med i "På spåret". Anledningen är att han kan ses som en produktplacering av Ica.

Det kan då fan inte vara lätt att vara Mosesson och jämt bli påmind om sin medverkan i reklamfilmerna som Ica-Stig. Han borde kanske begära något slags arvode av Ica för att han är deras livslevande reklampelare. Killen lär ju inte ens kunna gå in i en Ica butik utan att någon lustigkurre frågar honom vad man finner leverpastejen, eller vill veta vad veckans erbjudande är. Väljer Mosesson iställer att gå in i en Konsumbutik lär han blir anklagad för spionage av ledningen.

Mosesson var på sjuttiotalet med i Nationalteatern och har regisserat teater och medverkat i en rad filmer och tv-serier. Ändock kommer han alltid att förbli Ica-Stig...

DN

Ronneby Filmstudio

2007-09-13T20:27:00.000+02:00

Filmstudion är igång igen.

Terminens första film "Babel" blev som väntat en hit bland besökarna. Av 91 röster röstade närmare 60 pers "Mycket bra" (vilket är den högsta kriterien), 19 "bra", 8 "godkänd", 3 "dålig" och 2 "mycket dålig". Snittbetyget blev alltså 4,43 - vilket är väldigt bra.
Själv röstade jag "Mycket bra", då Babel är en av få filmer som jag tycker förtjänar fullt betyg. Det är en sådan mångfacetterad berättelse och "i tiden" att den är svår att släppa i första taget.
Alejandro González Iñárritus tidigare två filmer i trilogin "Amores Perros & 21 Grams" är även de mycket bra.

Nästa film som vi visar i studion är svenska "Darling" 24/9 Se till å vara där då ;)

Pinks Floyds The Wall (1982)

2007-09-13T18:02:00.000+02:00

Pink Floyds The Wall är baserad på det suveräna albumet från ’79 med samma namn.

Det handlar om en rockstjärna vid namn Pink som ser tillbaka på sitt turbulenta liv. Pink växer upp med sin överbeskyddande mor, hans far är död innan han ens är född. I skolan blir Pink illa behandlad av sina tyranniska lärare och för att skydda sig själv från omvärlden börjar han att bygga på den mentala mur som i slutändan kommer att göra honom galen. Allt brister för Pink då hans fru bedrar honom i vuxen ålder. Han stänger av sig helt från omvärlden och tappar snart känslan för vad som är verklighet och vad som är hans egna fantasier. Pink börjar fantisera om en fascistisk rörelse kallad för ”The Worm”, där han själv är ledare och har makten att utrota vem han vill.

The Wall är en slags rockopera. Allt berättas genom sång och mycket egentliga dialoger finns det inte. Man har i stort sett bara lagt till bilder på musikalbumet – som i sig har en sammanhängande handling – och lagt till lite utfyllnad mellan rocknumerna. Det blir i sig nästan som en ända lång musikvideo kan man säga.

Alan Parker är det som ligger bakom det här mästerverket. Han hade andra musikaliska filmer i bagaget innan han gav sig an det här projektet, nämligen mysiga ”Bugsy Malone” och halvdana klassikern ”Fame”.
Manuset har Roger Waters skrivit, som ju är en av frontmännen i Pink Floyd men också låtskrivare. Alla rocknumren framförs av Pink Floyd själva.
Huvudrollen som Pink görs av Bob Geldof som tydligen inte ens gillade Pink Floyds låtar (Hädare!)

Man valde att klippa bort ”Hey you” – som är en av de bättre låtarna från albumet enligt mig - Anledningen till det var att man tyckte att filmen blev för deppig. Men scenen finns i alla fall att se på extramaterialet om man har en bra Dvdutgåva.

Gillar man Pink Floyd eller är sugen på att upptäcka dem är filmen att rekommendera. Är man inte ett större fan eller rent av avskyr Pink Floyd kan man nog lika gärna skippa den här filmen. 90% av filmen är ju trotsallt musik.

Led Zeppelin återförenas

2007-09-12T23:25:00.001+02:00

Rockgudarna Led Zeppelins återförenas inför en kommande konsert som hålls i London den 26 November. Bandet har inte spelat med varandra på 19 år, så självklart är förväntningar skyhöga!
Jag hoppas fan att de tar sig till Globen efter Londongrejset.

Boktips!

2007-09-12T21:37:00.000+02:00

Den översvämmade hjärnan

Torkel Klingberg heter mannen bakom en väldigt intressant bok som handlar om vår hjärna.

Klingberg som är läkare, forskare och docent vid Karolinska institutet med inriktning på de neurologiska mekanismerna för koncentrationsförmåga och arbetsminne – berättar i denna bok olika knep att träna sin hjärna på (likt en muskel) och varför det är så viktigt.

Han berättar ingående om hur arbetsminnet fungerar, hur vi hanterar den ständigt ökade informationsfloden, men också lite roliga ting som vilka fördelar tvspelande har för vår hjärna :)

Boken är tunn (ca 150 sidor) men är ändå väldigt omfattande.

Jag gillar hur den är skriven. Det är inte skrivet på ett facklitteratärt svårbegripet språk - utan på ett lättläst sådant med plats för lite humor.
Klingberg verkar vara insatt i det populärkulturella då han berättar om vad olika aktuella spel och filmer har för positiv respektive negativ påverkan på vår hjärna.
Att Klingberg slänger in lite populärkulturella referenser gör det hela enligt mig bara roligare och lättare att ta till sig.

Skola enligt borgaren

2007-09-11T10:53:00.000+02:00

Känner du för att gå i en skola bevakad av kameror, där det är förbjudet att tala ditt modersmål och vatten dricks under kontrollerade former? Då är du välkommen till Gustav Adolfskolan i Landskrona. Sveriges trivsammaste skola?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=691076

2007-08-21T13:49:00.000+02:00

Det här är läskigt. Nu har jag sett tre filmer på mycket kort tid där Cliff Curtis medverkar. Die Hard 4.0, Sunshine och nu senast Fracture. Filmvalen har sköts helt slumpmässigt. Vad ska detta betyda? Har det något med mitt undermedvetna att göra?

Apocalypto (2006)

2007-08-04T22:40:00.001+02:00

Mel Gibson älskar blod. I mängder! Liksom Passion of the Christ är Apocalypto oerhört rå och motbjudande. Vi snackar om folk som penetreras av spjut, folk som blir halshuggna, folk som får ansiktet uppätet av jaguarer och ett par mer eller mindre sadistiska inslag. Allt sker förstås i slow-motion.

Jag har absolut inga problem med lite slask. Fan jag älskar ju det. Men det blir liksom lite tråkigt när man säger att man ska göra en film om Mayakulturen men istället våldtar hela dess kultur med en massa blodbad.

Det finns alltså inget större djup i filmen, dem som säger nåt annat måste ha överanalyserat filmen eller lyssnat för mycket på Mad Mel. Det är i grund och botten en överlevnadsfilm där vår hjälte listigt har ihjäl en och en av sina förföljare i den täta djungeln. Vi har sett det för och därför känner jag en viss menlöshetskänsla efter att ha sett filmen.

Man lyckas för stunden ändå fångas upp av de vackra miljöerna, den stämningsfulla musiken och det fina kameraarbetet. Men i sin helhet känns den som sagt väldigt menlös och alldeles för enkelt.

"En blick in i Mayakulturen My ass!"

Die Hard 4.0

2007-08-04T10:02:00.000+02:00

Första Die Hard filmen är guld. De både uppföljarna tycker jag är väldigt medioker. Därför slapp jag att bli upprörd när jag upptäckte hur jävla kass den här filmen är. För det första har man gjort John McClane sidekick till nån jävla datornörd-wannabe – som är hela filmens centrum. Skurkarna vill mörda datornördet för hans datorskill, han är typ den enda som kan stoppa dem, John McClane hamnar därför åt sidan, syns bara i actionscenerna.

John McClane är dessutom gammal, VÄLDIGT gammal. Det är något som man påminns om var tionde minut ungefär. McClane lyssnar t.ex. På Creedence Clearwater Revival, sånt som bara gamla gubbar lyssnar på (yeah right), och han förstår inte vad en ”Fire Sale” är, eller ett ”kylningstorn” – Hallå! Det vet väl alla!?
Justin Longs karaktär (datornördet alltså) är en klassisk hacker. Han kan hackra sig in överallt, han blir andfådd snabbt, han är flygrädd och kåt i McClane dotter.

Antagligen ser man inte Die Hard i första hand för storyn, utan för all action. Med tanke på filmens höga budget är det inte konstigt att de är snygga, men varför så överdrivna? Vi snackar om scener där bilar studsar som gummibollar efter att ha kraschat med mötande bil, scener där McClane lyckas fälla en helikopter genom att skicka en bil mot den, scener där McClane kör i 90km/h mot en stackars Kung-Fu brud, som kastas ett par meter upp i luften för att sedan landa på McClane framruta och bara få några blåmärken.
Blod är helt borttaget för att undgå R-rating. Istället får McClane och c/o ett par ärr, sexiga sådana. Svordomarna är även det nedskalat. Jag tror bestämt att jag har skrivit McClane fler gånger än vad man får höra svordomar i filmen. Ordet Fuck, som i snitt nämns 50 gånger per Die Hard film (källa imdb) hör man inte en endaste gång. McClane får inte ens säga Yippi-kay-ay motherfucker! Det avbryts av ett pistolskott – LAMT!

Som jag skrev tidigare är jag inget Die Hard fan och bryr mig därför inte att filmen suger så hårt. Men tycker att det är underligt att ni som kalla er för Die-Hard fan inte ser den här som en skymf. SHAME ON YOU!

2007-08-01T08:36:00.000+02:00

Två arbetsintervjuer idag, lite lagom häktiskt.
Vad förnånstans säger jag inte, men önska mig ändå lycka till =)

Skriver en recension på Nacho Libre och Number 23 när jag känner att jag har tid.

Är du sysslolös kan du ju alltid kolla in Aftonbladets nya dokusåpa
här

Sexmördad

2007-07-30T12:00:00.000+02:00

Aftonbladet har uppfunnit ett nytt ord; Sexmördad

"Bara pappa William överlevde massakern, inbrottstjuvar slog ner honom och sexmördade hans fru och två döttrar."

Det låter fan riktigt otäckt att bli sexmördad. Vad blir Aftonbladets nästa taktik att öka färsäljningen? Sexmördadsex? Talibansexmord? Sexmördadsextaliban? Mördadtalibansex? Sex laxar i en mördadtalibanask?

2007-07-30T11:16:00.001+02:00

Ingmar Bergman är död, det kommer man nog att få höra hela veckan nu.
Hemskt trist, men gubben var ju gammal så det var ju knappast helt oväntat.
Jag hoppas SVT tar chansen å hylla honom genom att visa några av hans största filmer.

R.I.P.

The Simpsons Movie (2007)

2007-07-28T00:56:00.000+02:00

Varning! The Simpsons ska inte ses på Bio! Risken finns att du råkar ut för det jag och mina vänner gjorde. Nämligen en biograf fullsatt av snorungar. Givetvis är det den typen som inte håller käft heller. Eller som brister ut i onödigt höga skratt vid varje slapstickskämt. Undvik att se Simpson på Bio och vänta på dvdrealesen eller ladda ned den, vad som helst men inte bio.

Okey det var det. Nu kan vi snacka om filmen.
Efter att medlemmarna i Green Day fräts sönder i Springfieldfloden bestämmer sig invånarna för att ta itu med miljöproblemet (Lisas initiativ förstås) en gång för alla. Planen fungerar bra tills Homer (vem annars?) ställer till med oreda. Springfield är så pass skitigt att EPA (Environmental protection agency) isolerar hela staden och dess invånare i en stor kupol. När folkmassan sedan får veta att allt är Homers fel tvingas familjen att fly för sina liv.

Det här är utan tvekan den film jag sett fram emot allra mest se i år. Jag menar Simpsons. De äger! Och det är fakta. Tyvärr äger inte filmen. Den är inte dålig, men har inte alls samma krut som serien. Det känns istället som att man valde att satsa på slapstick – att plåga Homer på alla möjliga vis. Kunde allt ha vart lite mer popkulturell humor.
Att ingen annan karaktär än just Simpsonfamiljen fick något större spelrum var ju också det oehört synd. Mr. Burns syntes fan inte mer än typ 10s. Samma sak gäller Moe, Barney, Rektor Skinner som är de roligare figurerna.
Man satsar på två nya figurer dock. Cargill, ledaren av EPA som Simpson familjen ska försöka att stoppa och en irländsk kille som Lisa förälskar sig i. Cameo av Tom Hanks har man också att vänta.

Det kan hända att mitt lite smått negativa omdöme kan ha påverkats av alla jävla snorungar som gjorde mitt biobesök till en stor irritationsgrej.

Soylent Green (1973)

2007-07-28T00:22:00.000+02:00

Soylent Green är en film som jag skulle vilja se någon göra en remake på, för storyn är faktiskt jävligt nice, men utförandet är något helt annat.

Det handlar om en överbefolkad framtid, år 2022 närmare bestämt. Ozonlagret är förtunnat. Växter är utdöda och matbrist råder över hela världen. Då framstället staten en ny produkt som dem kallar för Soylent. De säger att maten kommer från alger och plankton, men det kommer senare att visas att maten görs av Människor!

Det låter väl onekligen som en intressant grundstory till en Sci Fi? Speciellt med tanke på dagens slösarsamhälle. Med lite nutida teknik och en fet budget kan man säkert göra något riktigt bra av det. Hur det var med budgeten på den här rullen vet jag inte. Jag chansar på att man rörde sig med en ganska stram budget om man kollar på hur miljöerna är utformade som inte alls känns vidare framtida. Att alla har omoderna tv-apparater i sina hem är alltid lite komisk i framtids filmer, men inte alls något att dissa en hel film för. Vad som då är så dåligt med Soylent Green är hur pass träiga alla skådespelare känns och hur seg och utdragen filmen är. Jag kan inte alls komma på något positivt att säga om Soylent Green, förutom bas storyn och en kul liten grej att det fanns kvinnor som kallades för möbler. De ingick helt enkelt i huset man köpte. Lite lagom kvinnofientligt kanske :)

Jag nämnde tidigare att filmen handlar om en överbefolkad framtid.. Det är inget man direkt lägger märke till. Förutom när Charlton Heston går hem till sin bostad där en massa människor ligger över hela trappuppgången. Men om det nu är så jävligt ställt med bostäder i framtiden, hur kommer det sig då att man tillåts att bara bo en eller två i ”vanliga” bostäder. Lite små ogenomtänkt kanske.

Söker du efter klassisk Science Fiction finns det betydligt bättre filmer att kolla in.

Det här var förövrigt Edward G. Robinson sista film.

2007-07-25T23:51:00.000+02:00

Läste just att Ulrich Mühe är död, känd från De andras liv.
Jag har aldrig sett honom i nån annan film än De andras liv, men ändå känns det som att filmvärlden har förlorat en stor skådespelare.
Ulrich Mühe blev 54 år, dog i magcancer

The Life Aquatic with Steve Zissou (2004)

2007-07-24T15:49:00.000+02:00

En excentrisk äventyrare (Bill Murray) beger sig ut på en expedition för att finna en mystisk haj som hade ihjäl hans kompanjon under en tidigare resa.

Crewet består av Steves nyligen återfunna son Ned (Owen Wilson), en snokande journalist (Cate Blanchett) och en halvgalen tysk (Willem Dafoe).
Med ett sånt crew blir det förstås en hel del knasigheter.

Humorn är av den där torra dumdryga sorten som jag brukar värderar mycket högt.
Humorn är bra, men tappar mycket efter första piratscenen, filmen blev ganska seg därefter.
Far och son-relationen tog för stor plats, borde ha tonats ned lite.

Men skummast var ändå actionscenerna då Murray plötsligt går helt bärsärk. Det är väl menat att det ska vara roligt, men ser så krystat ut att det får motsatt effekt.
Och varför detta ”synt beat-pop”-juxet som bakgrundsmusik? Sanslöst dåligt!

Life Aquatic är en halvkul film. Murray, Dafoe och Michael Caine är sköna

28 Weeks Later (2007)

2007-07-24T10:55:00.001+02:00

"Uppföljare till 28 Days later. Storbritannien är tömt på folk. Månader senare börjar man att återuppbygga landet igen. Men det dröjer inte länge förens smittan är lös igen."

En zombiefilm ska helst vara skrämmande, om inte det funkar kan den ju alltid försöka vara underhållande.

”28 Weeks later” är varken eller.

Känslan av att vara ensam i världen som vi fann i första filmen är nu som totalt bortblåst. Nu vet vi ju att de enda smittade befinner sig på en liten klick i London. Visst de känner sig säkert nog så övergivna med både zombies och skjutglada soldater bakom sig.

Underhållning i stil med den splatterskojighet man finner i zombierullar som t.ex. Dawn of the Dead, finns det inte mycket av. Jag minns ärligt talat inte om det fanns så mycket sånt i första filmen, men här känns det i vilket fall som helst väldigt begränsat.

Men det största problemet med den här filmen är att ”hjältarna” består av två äckliga snorungar som man hatar redan från första scen. Och eftersom att vi vet att barn aldrig blir zombieföda försvinner hela ”kommer de att överleva” – känslan, då slutresultatet är ganska så uppenbart (eller ? Jag kanske ljuger för er).

De få ljuspunkterna i filmen består av en helikopterscen och en ”Blair Witch Project”- underjordsscen. Men de räcker tyvärr inte till. 28 weeks later är en medelmåtta.

Respons Transformers

2007-07-22T21:38:00.001+02:00

Jag älskar när folk kommenterar. Då vet jag ju att folk läser det jag skriver. Det är alltid kul att få beröm, men det är inte heller helt fel att få lite kritik till å från. Då måste jag trotsallt ta och tänka över det jag skrivit och försöka att försvara min text så bäst jag kan.

Idag fick jag ett kritiskt meddelande i min Transformers artikel, från en anonym person *förstås*
De svidande orden lät såhär: "Det är uppenbart att du inte är ett inbitet TF-fan."

Aj vad ont det gjorde.
Jag tänkte över meddelandet lite och den enda tolkningen jag kan göra är att inbitna Transformers-fans måste ha en usel filmsmak. I så fall är jag glad om jag slipper den stämpeln :)

Jag är inget TF-fan och har inte hävdat det heller. Jag skrev att jag älskade serien som liten och hade ett par leksaker. Men det gör mig knappast till ett "inbitet TF-fan". Vilket vår finurlige läsare så väl uppmärksammat.

Bok| Jag och Extra allt

2007-07-22T21:21:00.000+02:00

”Jag och extra allt” (orgtitel: Don’t eat this book) heter Morgan Spurlocks första bok, mannen som gjorde den helknasige dokumentären Super Size Me. Ni vet den där filmen en snubbe bestämmer sig för att leva enbart på McDonalds mat i 30 dagar. Något som Paolo Roberto-fjanten också försökte sig på månader efter.

Spurlock berättar här om sina egna upplevelser från tiden före, under och efter filminspelningen. Ett exempel är vilket jäkla liv det blev efter honom efter att hans film haft premiär på Sundance Film Festival och kammat hem priset för bästa dokumentär. Nu ville plötsligt alla tala med honom. Även McDonalds som innan nekade Spurlock en intervju - var nu väldigt angelägna att få tala med honom.

Det jag älskar med Spurlock är hans sätt att skriva. Han använder väldigt mycket satir, vilket man får smak av redan från första sidan: ”Gör det inte. Snälla. Jag vet att den här boken ser delikat ut, med sina kalorisnåla sidor tunnskivade som parmaskinka och emmentalerost och varvade på ett sätt som skulle få det att vattnas i munnen på Dagobert. Doften av nybakade ord slår upp från varje sida du öppnar. Mmmm sidor. Men gör det inte. Inte än. Ät inte den här boken.”

Annars har jag inget negativt att säga om boken. Förutom dess sidoeffekt möjligen. Man blir hungrig som satan av att läsa om mat!

The Squid and the Whale (2005)

2007-07-20T11:38:00.000+02:00

Det handlar om skilsmässa. Inget ovanligt i dagens samhälle. Men något som kan sätta många känslomässiga spår i en familj. Särkilt för barn. Walt och hans lillebror Frank, hamnar mitt i en skilsmässofejd. Walt är på faderns sida och Frank på moderns.

Det här är faktiskt en varm och rolig film i samma stil som Little Miss Sunshine, men även Happiness. Dysfunktionella familjer har blivit lite av en favoritgenre för mig. Hur skönt är det egentligen inte att kunna skratta åt andras lidande? Och på köpet känns ens eget liv så mycket bättre.

Jeff Daniels har aldrig känts mer naturlig (eller skäggigare?). Hans roll som fadern är riktigt tragikomisk. Hur han ser cyniskt på allt och alla för att sedan kunna hävda sin egen intelligens - något som många gånger verkar vara en bristvara när det kommer till den sociala biten.

Lili spelad av Anna Paquin är en annan viktig karaktär. Hon är en förförisk student i Jeff Daniels klass, som får bo hemma hos honom då hon blivit vräkt. Givetvis fångar hon både Daniels och Walts intresse.

Det finns ett par riktigt oförglömliga scener i The Squid and The Whale. Det är bland annat när den yngste sonen onanerar inne på ett skolbibliotek och sedan kletar ut sin sperma på böckerna. Så sjukt, men så klockrent.

Jag lärde mig också ett nytt ord ”Fillist”, vilket inte heller är så dumt. En fillist är en person som inte uppskattar bra film eller böcker. Det har blivit mitt nya skällsord :)

Homer :D

2007-07-18T21:25:00.001+02:00

2007-07-18T20:22:00.000+02:00

Nu har jag ändrat betygsystemet igen =P
Jag har börjat med ett tiostjärnigtsystem. Anledningen varför jag bytt så ofta är att jag aldrig blir nöjd, men nu är det fan färdig ändrat. Tiostjärnigt äre som gäller framöver.

Senast sedda:

From Dusk Till Dawn: Härlig klassiker av Tarantino och Rodriquez som alltid tål att ses igen. Lite banala karaktärer men verkligen en härlig non-brainer. Men det är ju inte heller varje dag som man ser Tarantino i en av de större rollerna, bara det får filmnördet i en att börja dregla.

******************************************************************************

One Missed Call: Trist japansk skräck i Ringu-andan om folk som dör efter att ha lyssnar på ett mystiskt samtal. Takashi Miike har gjort så mycket bättre filmer.

******************************************************************************

Death Tunnel: En otroligt dålig skräckrulle ( sågs av en slump på tv) om några kvinnliga studenter som övernattar i ett gammalt sjukhus, som givetvis är hemsökt. Den försöker verkligen att vara skrämmande men blir bara tramsig.

Die Fetten Jahre Sind Vorbei (2004)

2007-07-18T19:15:00.000+02:00

Die Fetten Jahre Sind Vorbei (De feta åren är förbi) handlar om tre ungdomar som bryter sig in i rika människors villor, men inte för att stjäla, utan för att skapa oro för ”de som har det så bra ställt”. Det gör de genom att möblera om i husen och lämna ett brev med budskapet "De feta åren är förbi".

Det här är en varm film som är lätt att ta till sig. Det handlar om anti-kapitalism, vänskap och kärlek. Om ett par ungdomars kamp att sätta dit det kapitalistiska samhället som den vuxna världen har skapat. Det är inte någon über-borgarfientlig film, men visst, den uppskattas nog mer i vänsterkretsarna. Eller av dem som bara vill se en film om ungdomlig kärlek och vänskap.

Utan att nångång överdriva lyckas filmen att blanda spänning med humor - och mestadels av filmen utgörs av endast fyra skådespelare, vilket jag anser är mycket professionellt.

Tosia

2007-07-13T17:29:00.000+02:00

Precis som alla städer i Sverige har även Ronneby sin alldeles egna festival, som varar i hela tre dar!. Vår "festival" har det föga smickrande namnet "Tosiabonnadan", vilket betyder ungefär: Tokiga bönders dag. Visst det är väl ett passande namn för en håla som Ronneby, även om vi har genomgott en förändring från högaffel till tio kilo brylecréme i håret.

Det här är också de dagarna som många fjortisar kommer att ha sin första fylla (oftast bestående av en blandning med bajamaja tvål och cola) eller kanske rentav förlora sin oskuld i någon buske.

Jag som varken är bonne eller fjortis nöjer mig med att dra några öl tillsammans med vänner ute i sommarsolen som äntligen har vågat träda fram. Om jag sedan blir uppraggad och medragen till nån buske får vi väl rentav hoppas på att jag använder kondom.

Skål på er!

Michael Moore Vs. homofobin

2007-07-12T13:07:00.000+02:00

Jag lyser alltid som ett litet barn på julafton när jag läser senaste nytt om Michael Moore.

Idag uppmärksammade jag en artikel på Moviezine som handlade om det som kan bli Moores nästa projekt – nämligen om homofobin i Amerika och den kristna högern.

Hur nice kommer inte det att bli? Jag menar vad är George Bush jämfört med de kristna extremisterna? Bush kan inte göra så mycket mot Moore. Men de kristna rörelserna vet man aldrig.

Jag hoppas att Moore går djupare än att bara kritisera högerns syn mot homosexuella. Det skulle vara hur underbart som helst om han sätter hela tron på plats. Undrar hur populärt det skulle vara egentligen ^^

Och vad säger Fox news?

Senast sedda...

2007-07-11T11:45:00.000+02:00

Cinema Paradiso: En söt och lite småtrevlig film om en pojkes uppväxt i en liten italiensk by under tidigt 1900-tal. Hans bästa kompis (eller mentor) är biografens maskinist, som lär honom allt man behöver veta om film och livet. 6/10

Videodrome: Cronenberg klassiker med James Wood i huvudrollen. Lite taskig story men härliga 80-talseffekter som verkligen imponerar. Sevärd 6/10

The Prowler: Ännu en klassiker. Inte lika bra som nyss nämnda, men effekter av Tom Savini är ju alltid guld. Dock en väldigt tråkig ”Fredag den 13:e” story. Mycket halvnaket och lemlästade kroppar med andra ord. 4/10

Manhunter: En riktigt riktigt tråkig film av Michal Mann baserad på Thomas Harris "Red Dragon". Slutet var dock väldigt underhållande ur en oseriös synvinkel. 3/10

Transformers lider av Michael Bay syndromet

2007-07-07T17:25:00.000+02:00

Transformers är Michael Bays senaste bidrag till filmvärlden och hans mest påkostade hitintills. Men med ett starkt varumärke som Transformers kan Bay och producenten Steven Spielberg lugnt räkna med att få igen utgifterna. Det och ett tjugotal produktplaceringar.

Precis som alla 80-talister älskade jag Transformers som liten. Och visst hade man mängder av transformers leksaker. Men jag kan ju inte påstå att jag var så het på idén att det skulle bli en långfilm baserat på serien, speciellt inte då självaste effektmissbrukaren Michael Bay stod för hela kalaset. Men visst, lite lättsam gott-mot-ont underhållning med jätterobotar som förstör städer, varför inte liksom. Så tänkte jag i torsdas då jag skulle se Transformers på bio.

Visst börjar det lovande. Vi är i mellanöstern och en amerikansk bas blir attackerad av en jätteskorpion. So far so good. Men sedan då? Ja då ska vi bekanta oss med filmens protagonist, en kille vid namn Sam spelad av (Shia LaBeouf). Att det handlar om en tonåring är inget märkvärdigt. Det är antagligen den målgruppen (och neråt) filmen vänder sig till ändå.

Sedan presenteras vi inför Mikaela (Megan Fox) – tjejen som vår hjälte faller för. Hon är den sedvänliga hotta bruden som ska ge den manliga publiken något att dregla över. För mig personligen fungerade hon mer som ett irritaionsobjekt. Det är så drygt att man i varje scen med henne ska behöva påminnas om hur ”hot” hon är. Hursomhelst kan jag leva med den något stereotypa karaktären. Men vad jag inte förstår är varför de ska ha två hot babes med. Syftar förstås på Rachael Taylor som är någon datorexpert som hjälper militären med det tekniska. Varför de sedan ska ha med två svarta som drar en massa ”negerskämt” fattar jag inte heller (Anthony Anderson & Bernie Mac). Men också hela Sektor 7 känns onödig – även favoriten John Turturro.

Jag hade kunnat leva med de här bristerna om allt annat hade vart bra. Det är väl då vi kommer till sågandet av robotarna?

Så mycket sågande blir det faktiskt inte.
Optimus Prime är den patriotiske hjälten som vi känner igen från serien. Bumblebee känns även han något bekant, även om han förvandlar sig till en Camaro istället för en Bubbla som det egentligen är. Men varför det finns en ”hipphopp” robot med begriper jag inte. Är det för att flörta med den svarta publiken?

Annars är det väl inget egentligt fel på robotarna. De är snyggt animerade och förvandlingarna är verkligen ”ascoola”. Men tyvärr är inte robotstriderna så coola. Allt går så förbannat snabbt att man egentligen aldrig fattar vad som händer. Vaddå är allt så mycket coolare om det går i Mtv speed?
Slutstriden som man satt å väntade på var därmed en besvikelse.

Då var det väl bara en sak kvar att gnälla över då?
Just det, produktplaceringarna. De är många och tydliga, Steven Spielberg står som producent så det kanske inte är så konstigt? Jag kan överleva med ett par placeringar, men inte när det är för övertydligt – man tappar liksom koncentrationen på filmen. Syftar då på det upprepande omnämnadet av Ebay. Vår protagonist hittas nämligen av skurkrobotarna genom en annons på Ebay. Urdumt – Men samtidigt lite kul så det är förlåtande.

Vad som däremot fick mig att utbryta ett högt skratt i biosalongen var roboten som förvandlas till en Nokia telefon.

- I didn’t thought the Japanese could do such advanced stuff
- I’ts Nokia, from Finland.

Jag tror fan allvarligt på att Michael Bay och Spielberg har en intern tävling om vem som kan proppa in flest produktplaceringar utan att det ”märks”.
Nä Michael Bay är en jävla kapitalist och hans filmer ska därför bespottas ;) *OBS! Ironi*

Hade jag vart tio bast hade jag nog älskat den här filmen. Men idag är jag en tråkig vuxen som gnäller över att Transformers the movie inte frambringade den där nostalgiska känslan som man hade hoppats på. Transformers är (utan att överdriva) sämre än Armageddon och Pearl Harbour tillsammans!

Hitler - The rise of Evil (2003)

2007-07-04T12:49:00.000+02:00

"Vi får följa Hitlers väg till makten, hur han först strävade efter att bli en konstnär, hans deltagande i första världskriget och hur han slutligen blev Tyskarnas ledare."

Hitler spelas av Robert Carlyle.

Jag tyckte att den här var ganska så intressant. Det måhända att bilden på Hitler är lite orättvis då den bara visar upp hans "dåliga" sidor. Men det intressanta ligger mer i personerna som Hitler utnyttjade eller utnyttjades av i vägen till makten. Kändaste konkurrenten är väl hindenburg som spelas av Peter O'Toole.
Det största minuset med den här filmen efter den lite kassa Hitler bilden - är väl den att man inte talar på tyska.

Tv tips!

2007-07-03T12:28:00.000+02:00

Svt kör åtta musikaler i rad, med start ikväll kl. 22.30
Först ut är Fantomen på Operan, den av Joel schumacher från 2004.

"Berättelsen om den unga, vackra sångerskan Christine på operan i Paris. Christine tar i största hemlighet sånglektioner av en gåtfull, osynlig gestalt, som hon kallar "Musikens ängel". Endast balettchefen vet om att denna gestalt är Fantomen, ett vanställt musikgeni, som sedan många år tillbaka lever i det väldiga operahusets katakomber. Fantomen är som besatt av Christine och han är beredd till allt. för att göra henne till en stjärna."

I rollerna syns Gerard Butler som Fantomen, en sextonårig Emmy Rossum som "hjältinnan", och Minnie Driver som en skönsjungande primadonna.

Fantomen på Operan är en mycket vacker berättelse. Många sånger ger en rysningar i hela kroppen, Speciellt inledningslåten med det klassiska "fantomen på opera"-temat. Emmy Rossum är otroligt söt och passar väldigt bra in i rollen hon spelar. Gerard gör sin roll som fantomen utmärkt. Men den som jag nästan tycker imponerar mest är Minnie Driver som den vedervärdiga divan Carlotta. Även om Minnie Driver till skillnad från de andra inte sjunger sina sånger själv, tycker jag ändå att hon levererar mest på någotvis.

Blogg tips

2007-07-03T12:02:00.001+02:00

Det är inte ofta jag fastnar för en blogg. Oftast brukar jag tröttna på den efter någon vecka. Men jag har nu följt Johanne Hildebrandts blogg ett ganska bra tag, vill därför passa på å upplysa dig om den, ifall du nu har missat den. Johanne är i Bagdad på en amerikansk bas och rapporterar dagligen om soldaternas vardag.

Varning för kommentarena på hennes blogg bara. Många idioter som tycks hålla till där :)

Hat?

2007-07-02T11:19:00.001+02:00

Så var det premiär för Dritiz "blogg"-serie. kolla in den är

Tv tips!

2007-06-28T14:45:00.000+02:00

Ikväll börjar en ny dokumentärserie på ettan som jag tänkte kunde va nåt

"I sommar sänder SVT dokumentärsatsningen Kvinnans plats. Sex starka dokumentärer om kvinnors styrka mot alla odds. Del 1 av 6: Först ut är Sisters in Law om en kvinnlig domare och en kvinnlig åklagare som ingjuter mod och styrka i utsatta flickor och kvinnor. Förövarna ställs till svars och ett brutalt uppvaknande väntar dem. En dokumentärfilm fylld av hopp och framtidstro av Kim Longinotto."

Dagens film Sisters in law visades på Ronneby filmstudion i våras, men jag var på nåt annat då. "Visst är det en ganska gripande skildring om kvinnors rätt i Kamerun men i det långa loppet håller det bara inte" - skriver Corpsegrinder om den. Det Corpsegrinder dissar brukar ju i regel vara bra ^_^

UPDATE (2 juli)
den var ganska intressant. Tycker att det var kasst att det aldrig var någon intervju med någon av kvinnorna - som det handlade om ju. Det var lite tragikomiskt att se hur de hustrumisshandlade männen blir helt ställda när kvinnorna får rätt i sin sak.
- Vaddå, varför får jag inte slå henne? jag försörjer ju henne!
Komiskt att intelligensnivån inte når längre än så, men tragiskt att det verkligen är miljontals som tänker likadant världen över.

hultsfred

2007-06-28T14:35:00.001+02:00

Calles tält läckte tydligen som ett såll sista natten. - Så illa kan det väl inte ha vart, sade jag. Det var då som han skickade den här detaljerade bilden till mig. Stackars sate, om jag ändå hade kunnat lega bredvid å hållit honom varm.

Shooter (2007)

2007-06-28T00:24:00.000+02:00

Mark Wahlberg spelar en före detta prickskytt som gått i exil efter sin senaste tjänstgöring. Han blir uppsökt och övertalad att hjälpa FBI med att finna en prickskytt som man tror är ute efter att mörda presidenten. Men det hela är en komplott. Mark blir istället utpekad som attentatsman.

Det här är en action/thriller som börjar riktigt bra och ser lovande ut. Men ganska snart finner man att det är en actionfilm som innehåller de vanliga ingredienserna: En hot brud som hjälper Mark och en FBI-agent som tror på hans oskuld. Därför blir man heller aldrig vidare överraskad då man hela tiden har den där känslan av att man har sett det förr.

"You don't understand how serious this is. They killed my dog"

Men det är en underhållande film och den är mycket snygg. Dessutom är ju Mark Wahlberg väldigt bra i sin roll - Även om huvudkaraktären känns lite väl bekant.

Science of sleep (2006)

2007-06-27T21:29:00.001+02:00

Stéphane Miroux, en blyg och osäker ung man från Mexiko, kommer till Paris för att komma närmare sin mor, Christine. Han får ett trist jobb på en kalenderfabrik och förälskar sig i sin charmiga granne, Stéphanie. Men att erövra henne är ingen lätt sak för den unge mannen och den enda lösning han kommer på för att stå ut med svårigheterna som han går igenom är att fly in i drömmarnas värld.

Michel Gondry har tidigare gjort skruvade Human Nature och mysiga Eternal Sunshine of the Spotless Mind – båda med Charlie Kaufman som manusförfattare. Jag tycker att Condry visar med den här filmen att han visst kan göra skruvade och udda filmer utan Kaufmans hjälp. Visst känns inte manuset fullt så briljant som det i Eternal Sunshine of the spotless mind. Men rent bildmässigt tycker jag att den här filmen hamnar högt upp på stilskalan.

Många gånger känns filmen väldigt lågbudget, det är framförallt scenerna som filmas med en ryckig handkamera àla Lars von Trier. Drömsekvenserna är många gånger inspirerade eller refererar till några av de musikvideos som Condry har gjort. T.ex. Foo Fighters' "Everlong" (mer om det finns att på imdb).

Huvudrollen spelas av favoriten Gael García Bernal, det här är första filmen jag ser honom i där han talar engelska (Babel räknas ej), vilket gör det hela lite mer speciellt.

Bok| Putins Ryssland

2007-06-27T20:22:00.000+02:00

Intressant bok,,, deppig och tankeväckande.

Skriven av Anna Politkovskaja, journalisten som mördades utanför sitt hem i höstas.
Boken kan kännas Putinfientlig, men bygger i stort sett endast på Annas egna betraktelser och andra personers vittnesmål.
Intressantast var kapitlet om gisslandramat i teatern i Moskva.
Bör nog vara en smula intresserad av politik och kunna lite om Rysslands historia för att orka ta sig igenom denna. Klart Läsvärd

Slipp Jimmy fri!

2007-06-27T19:57:00.000+02:00

Smågangstrarna Roy Arnie, Odd, Gaz och Flea ”slarvar” bort cirkuselefanten Jimmy och har till uppgift att fånga in den. Elefanten är fylld av knark till ett värde över en miljon och det är därför inte konstigt att även den samiska maffian intresserar sig för Jimmy. Men även en grupp militanta djurrättsaktivister är på jakt efter Jimmy och en grupp jägare.

Free Jimmy är en norskproducerad film och det är verkligen Pixar goes ”Lock, Stock and two smoking barrels”. Hjältarna svär, knarkar och knullar nämligen - vilket kanske inte är så vanligt bland dem datoranimerade filmerna. Sen att det är fyra olika grupper med samma mål, som givetvis möts mot slutet, är ju också det väldigt mycket Lock, stock. Men för att göra det hela ännu mer skruvat finns det även ett par Disney element - där Jimmy skuttar omkring i harmoniska miljöer till vacker bakgrundsmusik ála Disney.

Free Jimmy är till alla dem som gillar den nya CGI-tekniken men tycker att filmutbudet till dem är för mjäkigt. Sen att rösterna görs av Woody Harrelson och Simon Pegg (Shaun of Dead) gör ju inte saken sämre.

Jag vill bilda Union med Norge!

Tv Tips!

2007-06-26T18:10:00.000+02:00

Ikväll går det en äkta klassiker på tvåan, "Den sista färden (Deliverance)" , start 22.30

"Fyra affärsmän reser ut i vildmarken en helg för att paddla. Resan börjar harmoniskt med vacker natur och excentriska lokalinvånare. Men ju längre ner på floden de kommer desto obehagligare blir det. Den inavlade lokalbefolkningen leker katt-och-råtta med dem och de civiliserade männen får svårt att överleva i det laglösa landet."

Regi: John Boorman
I rollerna: Jon Voight, Burt Reynolds, Ned Beatty, Ronny Cox, Ed Ramey

88 Minutes (2007)

2007-06-26T11:29:00.000+02:00

"Jack arbetar som lärare i rättspsykiatri på ett college och extraknäcker åt FBI. En dag mottar han ett dödshot som informerar honom om att han bara har 88 minuter kvar att leva. Dessutom är det ett par unga kvinnor som Jack har varit involverade med som hittas döda."

Det här är en medioker thriller som inte bjuder på så mycket nytt. Det som håller filmen uppe är helt och håller Al Pacino. De flesta andra skådisar är minst sagt bedrövliga och känns oftast väldigt träiga. Men gillar Neal McDonough insatts som den morddömda (som är lite sur på Jack) och Alicia Witt (medhjälpare till jack) fungerar, även om hennes karaktär känns lite tråkig.

88 Minutes klarar sig med ett svagt godkänt tackvare Pacino. Utan honom hade filmen nog trillat ned på endast två stjärnor.

Den innersta kretsen (The Good Shepherd)

2007-06-25T21:10:00.000+02:00

"Matt Damon spelar en ung och begåvad man som rekryteras under kalla kriget till det nystartade CIA och möter en värld av hemlighetsmakeri och närmast paranoid misstänksamhet."

Ett kostymdrama av Robert De Niro som känns ändlöst segt och intetsägande.

Jag förstår verkligen inte hur man kunde låta Matt Damon spela huvudrollen, med hans babyface är det svårt att ta hans roll seriöst. Men det är inte bara Damon som känns felplacerade. Angelina Jolie känns inte heller hon vidare trovärdig (om hon nånsin gör det), eller Damons son (Eddie Redmayne) som är en riktig djävel på att spela över.
Antingen är de träiga eller så spelar de över

Jag är inte heller vidare glad för den dystra ljussättningen som varar genom hela filmen, och inte heller för den melankoliska bakgrundsmusiken.

Jag hade kunnat överleva med att filmen är seg om den bara hade något som helst budskap, nåt som får det att kännas att man inte helt har slösat bort sin dyrbara filmtid. Men nu är det som det är och tyvärr är det här ingen bra film enligt mig.

2007-06-22T10:53:00.000+02:00

Då var årets Hultsfred avslutad.

Den här artikeln kommer lite sent upp, jag vet. Anledningen är att jag nyligen börjat arbeta och inte hunnit med å skriva som jag önskat.

Hursomhelst…

Jag och flickvännen anländer till festivalen på tisdagen vid 12-tiden tillsammans med 37 andra festsugna Ronnebybor i Nils inhyrda buss.

Campen sattes upp på ungefär samma ställe som förra året (inte för att jag var med i R-by campen då, men iaf.), Nästan i början av stora ängen i närheten av Bajamajorna, men tillräckligt långt borta att vi slapp doften.

Tisdagen och onsdagen var relativt lugna. Träffade på Shako å Nofx lite oväntat på Konsum ^^ nångång under onsdan.

Torsdag och festivalen börjar. Första bandet för min del blev Tingsek. Härlig snubbe, bra på scen och bra låtar. Kunde tyvärr inte se mer än 4-5 låtar då Flogging Molly var prioriterade och spelade strax därpå.

14.45 Flogging Molly tillsammans med Ozzy var ett av de banden som jag kände att jag absolut måste se. Det var en fartfylld show och där vi stod (ganska långt fram) var det ett jäkla tryck i publiken. Den ena låten slog den andra låten…typ. Största överraskningen var när de spelade en ny låt från sin pågående skiva. En Bush-kritisk vilket inte gjorde saken sämre :) (minns inte titeln tyvärr). klart en av de bättre showerna jag såg under festivalen.

Efteråt var det vila för min del. Drog på nån jävla förskyllning över natten vilket gjorde mig oerhört slö (Alkohol hjälpte inte).

Missade Velvet Revolver, vilket var lite synd då jag hade sett fram emot dem.

20.00 såg jag Hardcore-gruppen Aiden, efter påtryckningar av vänner. Hade egentligen velat se Detektivbyrån (organisk och kärleksfull bitpop, enl. Hultsfred).

Aiden var väldigt medioker, ingen grupp som skiljer sig från mängden. Men lite kul var det då sångaren uppmanade publiken till att öppna en lucka i mitten av publikhavet – för att sedan rusa rätt in i varandra *SMACK*

Vad jag kunde se var det ingen som blev skadad…….En dog

20.45 stod i baren vid Palmasscenen och drack öl till Sahara Hotnights. Inte heller de här var jag vidare intresserad av att se, och inte heller var det så värst spännande show. Avslutningsvis spelade de radioplågan ”Cheek to Cheek” >_<

22.00 var det äntligen dags för dagens höjdpunkt efter Flogging Molly - Nämligen Korn!

Jonathan Davis kommer in på scen, tjockare än vad jag hade räknat med och börjar genast röja på som fan. Man dras med i början, men efter tre - fyra låtar kändes showen väldigt trist. När de inte heller gjorde några nämnvärda publikflirtningar eller annat skoj var det bara till att konstatera att Korn var en besvikelse. För fan de hade ju inte ens PYRO! Hur metal är det egentligen?

Min förskyllning tvingade mig till sängs, jag missade därför Timbuktu och Svenska akademin, sistnämnda är jag enormt besviken över att ha missat.

Fredag, inga intressanta band för min del fören till kvällen. Följer ändå med flickvännen för att se Laleh vid tvåtiden. Blev enormt överraskad över hur bra showen var. En sådan närvaro tjejen har på scen har jag nog inte sett förut. Så älskvärd och så glad över att få stå där,,, fan man blev ju riktigt jävla rörd varje gång hon sa ”tack så mycket” Avslutningsvis hoppar hon ner från scenen och kramar sina fans. Gullig värre ^_^

Då flickan och hennes vänner började frysa och sprang till tälten för att hämta jackor, gick jag till Paradiset och såg Navid Modiri & Gudarna. Jag hade faktiskt ingen aning om vilka dem var. Men fan vad de röjde järnet. Trots den lilla scenen och besöksantalet var det här lätt en av de showerna som toppar min 5-lista. Och albumen är på nedladdning (aja baja)

17.00 – 20.00 super järnet och missar därför Mando Diao.

20.45 Wolfmother. Psykedelisk rock, svårt att inte gripas med i takterna. En grym uppvärmning inför Ozzy och en grupp jag kommer att följa hädanefter. De kommer att bli stora!

22.00 var det då dags för Ozzy Osbourne. Jag gick in med tanken att det här måste blir en riktigt usel show. Ozzy kan väl ändå inte röra sig? Vi har ju alla sett hurdan han är i såpan ”The Osbournes”. Men attans vad överraskad man blev, Ozzy skuttar och klappar med händerna mer än någon annan jag sett. Flera gånger hör man honom hojta ”Come on! I can’t here you”. Tyvärr lyckas han ju inte hålla tonerna fullt ut. Och när han plötsligt försvann ibland (rösten alltså) undrade iaf. Jag om det var fel på micken. Men tydligen var fallet det att Ozzy inte kunde ta höga toner pga sjukdom, enligt aftonbladet. Hade det inte vart för det ändlösa gitarrunkandet som säkert var över 10minuter långt (kändes så iaf) hade jag ändå kunnat placera Ozzy i min 5-lista. Men i efterhand känner jag att även om Ozzy rörde sig betydligt mer än vad jag hade väntat räcker inte det, då det var så illa ställt med rösten att publiken överröstar honom i refrängerna.

Men jag är iaf. Glad över att fått höra ”Bark at the moon”, ”Crazy train”, ”Mama I’m coming home” och ”Suicide Solution” live av The prince of Darkness.

01.00 spelade 50 Cent.....Jag såg givetvis inte honom! Vem tror du att jag egentligen är! USCH!

Även den här natten tog sömnen överhand. Gick å la mig vid två-tiden.

Lördag och sista festivaldagen.

Mitt mål för dagen var att hålla mig vaken hela natten.

Det sprack ju tyvärr av ett jävla regnväder som tycktes skölja bort hela festivalen.

Hursomhelst, 14.45 Lisa Miskovsky. Som den toffeln jag är följde jag med Johanna att se henne. Kunde inte dra till minnes att jag hört nåt av henne innan, så varför inte tänkte jag.

Men make på sömnpiller säger jag bara. Var det nån jävel som lyckades att hålla sig klarvaken under hela konserten? Och jag frågar även de som stod längst fram och hoppade, de måtte ha hamnat i nån slags trans å trott att det var Wolfmother de såg.

16.00 var det dags för nästa sömnpiller. Fibes, Oh Fibes!

Även den här gången stod flickvännen för valet, och jag svansade förstås efter.

Fibes, Oh Fibes! Var når tråkigt jävla dansbands/soul-aktigt. Hursomhelst jävligt tråkigt och jag stod å sov under Atlantisscenen. Vad har vi lärt oss utav det här då? Låt aldrig tjejen bestämma vad som ska ses!

19.00 Utvilad och redo för norska Turbonegro. En oväntat bra show måste jag säga. Har ju lyssnat på Turbonegro förut å inte tyckt att de är nåt speciellt. Men live är de ju riktigt underbara. Hank von Helvete – som sångaren heter, pratar svenska med norsk brytning mellan varje låt och drar nån vits. Oftast väldigt dåliga bögskämt eller om hur kåt han är – men det förstärker ju bara hans bisarra personlighet. Att det tjocka fanskapet kan stå därframme och säga allt som faller honom in utan att bli utbuad - det är fan respekt det : )

Trevlig överraskning var Emil i Lönneberga låten, omändrad till Hank von Helvetes personliga smak där den gick nåt i stil med ”Hujeda mig sån bög de var, ej värre tänkas kan…”

20.45 rock-pop gruppen Manic Street Preachers som jag inte är så bekant med. Läste tidigare samma dag i Metro att Cardigans-Nina skulle göra ett gästuppträdande. Det tyckte vi lät kul och bestämde oss därför för att se dem. Å visst dök Nina upp till den radioaktuella ”Your love alone is not enough”. Visst var det ett mysigt uppträdande, men det var också allt, Nina gick av scen utan att ens säga hejdå L

22.00 The Ark, Längst fram stod jag och Johanna tillsammans med Anja och Mattias. Förbaskat bra show tyckte jag att det var, men de som sett Ark live förut tyckte tydligen att det var ett ganska så svagt uppträdande. Enda besvikelse tyckte jag var avslutet ”Calleth you, Cometh I”. Det var meningen att publiken skulle oa med i refrängen – Men det var inte många som tycktes veta hur refrängen gick. Jag var en av de.

Men med tanke på vilket röj det blev till låtar som ”It takes a fool to remaine sane” och ”Echo chamber” mfl. Tycker jag ändå att det var en lyckad show. Dessutom regnade det ju, men det glömde man bort förutom de gånger Ola påminde oss om det. Tillåmed med schlagerlåten ”The Worrying kind” lät ju riktigt bra live. En låt som jag annars tycker är ganska dålig.

Jag lär nog se The Ark på östersjö i sommar, får väl se om de är ännu bättre då : )

00.00 Shout out louds. Hyfsad show och skönt att vara i skydd från regnet en stund. Men hade väntat mig nåt betydligt bättre. Ångrar lite att jag inte såg Evanescence med alla Emo:n.

01.00 Pet shop Boys. Vad som hade kunnat vara en riktigt fantastisk avslutning på hultsfred förstördes av det jävla regnet. Pet shop killarna förlitade sig till scenografi och bjöd därför på betydligt mer än vad andra oldies brukar göra. I vissa tillfällen var det ju så otroligt vackert att man rös över hela kroppen, tänker framförallt på uppförande av ”Rent”, där Neil Tennant sitter på en stol och man ser liksom bara hans siluett. Låten var ju dessutom mycket kraftigare live. Sedan blev det ett par riktigt knarkade uppträdande som tog bort hela den vackra atmosfären och blev något i stil med Teletubbies. När regnet slutligen började tränga in i mina kläder och skor blev jag slutligen tvungen att retirera under tak. Mycket synd då jag gärna hade sett hela showen och framförallt avslutningslåten ”Go West”.

Vi fann skydd under Stora Dans där Deathmetal bandet Hatesphere höll på att röja järnet. Hårda var de allt, men samtidigt väldigt pinsamma. Shit de är ju inte ens bra :P

Vi traskade vidare till The Concretes 02.30 i Teater. Vi var nog bara där inne tio minuter då man höll på att somna till musiken. Det var så lite folk där inne att Victoria kommunicerade med enskilda personer i publiken, vilket var lite kul.

På väg tillbaka mot tältet passerade vi Dizzie Rascal som endast hade ett fyrtiotal i publiken. En så pass stor artist som säker hade fyllt stället annars om det inte vore för regnet.

Så visst var det en enormt tråkigt avslutning på festivalen, som annars var helt okey i år, även om jag inte var på mitt allra partigaste humör.

Så vad har jag då lärt mig av årets festival?

Underskatta inte regnkläder
Komihåg att ta med varm tröja nästa gång
Låt aldrig flickvännen stå för artistvalet
Alkoholen går åt snabbare än man tror
Det går bra att klippa håret med kirurgsax
Snus fungerar jävligt bra som substitut till kaffe

Bästa minnena?

Flogging Molly, Wolfmother, Turbonegro, Ozzy Osbourne, trumpetmannen och Jakobs frisyr

Min 5-i-topplistan

Flogging Molly
Wolfmother
Turbonegro
The Ark
Navid Modiri & Gudarna.

De här hoppas jag kommer till nästa festival:

Bob Dylan (Kan de få honom till Roskilde borde väl Hultsfred också fixa det)
Coldplay
Muse
Bryan Adams – av nostalgiska skäl
In Flames – får man aldrig nog av :)
Dia Psalma - på Palmas/Hawaii scenen den här gången

Äggdator!

2007-06-21T20:22:00.001+02:00

Sitter just nu på lillbrorsans dator eftersom att min egna låser sig var tioende minut, samma problem som jag hade för ett halvårsen då med andra ord. Den gången löste jag det med en virusscan. Kruxet är ju bara det att datorn måste hålla igång sig tillräckligt länge för att jag ska kunna genomföra scannen. Och de gånger datorn låser sig måste jag vänta minst en timme innan jag kan starta upp den igen, bara för att göra saken ännu drygare >_<

Har skrivit lite om Hultsfred som jag inte har kunnat posta ännu. Hoppas att jag kan göra det senare ikväll.

Dagens ägghuvé

2007-06-19T18:37:00.000+02:00

En stund innan det var dags att sluta jobbet var det en ung kille med ett väldigt bonnläppigt utseénde som beklagade sig över hur hemskt det måste vara att bo på hjorthöjden (Fakta hjorthöjden: förort till Ronneby med många invandrare), givetvis kunde jag inte missa ett sådant ypperligt tillfälle att jävlas med honom och vår diskution lätt ungefär såhär:

(jag) - Vad är det för fel på hjorthöjden då?
- Det är så jävla många invandrare där
- ja, och vad är det med det då?
- De ställer ju bara till med en massa bråk å så
- jaha, så du tror inte att det är fler svenskar som bråkar då, typ rasister och kallinge/hoby-raggare?
- Nä, och dessutom jobbar de inte
- Nähe, och vad tror du att det beror på då?
- De lever så bra med socialbidraget att de inte behöver jobba
- Så du tror inte att den svenska trångsynta arbetsmarknaden har något med invandrarnas arbetslöshet å göra? (Vid det här tillfället hade jag oehört svårt för att hålla mig för skratt)
- nä *nervöst skratt*
- Du känner inga invandrare va?
- Jo jag vet om två stycken......... men jag känner inte de! För det vill jag inte!
Jag ger honom en klapp på en axel och säger med skratt i rösten - Lycka till med livet kompis

Den killen kommer nog att stå och blänga på mig en hel del imorgon ^_^

Hultsfred 2007

2007-06-11T23:31:00.000+02:00

Sådärja, nu var allt färdigpackat.
Imorgon bär det av. Klockan halv nio går bussen mot Hultsfred.
39 pers är vi som trängs i en & samma buss, men det kommer att funka fint :)

Ozzy, Flogging Molly here i come!

Läs gärna om förra årets hultsfred

Sweden Rock Festival 2007

2007-06-10T19:41:00.000+02:00

Jag anlände till festivalen ganska sent (femtiden) och såg endast tre band. men det var inga andra jag egentligen var intresserad av att se (förutom Tiamat) så jag bryr mig inte.
Först ut var U.D.O.

U.D.O var en besvikelse. Visst har den gamle tysken Udo Dirkschneider en mäktig röst men uppträdandet var så pass tråkigt. Och egentligen var det bara de gamla Accept låtarna som höll måttet. Men Stefan som jag såg dem tillsammans med håller förstås inte med, han gillade dem stenhårt.... Fullare än mig?

Hardcore Superstar var nästa band. De lyckades faktiskt imponera mig. Det ska tilläggas att jag aldrig har gillat dem något vidare, men Joakim Berg spred glädje på scenen, så uppträdandet var mer än godkänt.

Aerosmith var sista och nästa band. Mer om det går att läsa i förgående inlägg.

Allt som allt är jag besviken på årets festival. Visst, jag var där bara en dag i år. Men jag tycker fan att det räcker med tanke på hur få intressanta band det var. De tre stora dragplåstrena Heavan and Hell, Aerosmith och Scorpions var det ju bara Aerosmith som kändes intressant. Scorpions har jag sett live förr och vet hur pass trista de är (gillar deras musik annars).
Det blir ju förstås inte bättre av alla jävla dumhuven som finns på festivalen. 90% saknar hjärna och man får höra så många dumma kommentarer att tjuvlyssnat.se skulle läggas ned om jag lade upp allt. Okey okey jag låter kanske fördomarna tala för mig :P Hursomhelst är nog Hultsfred mer min grej, trots alla kidsen.

Aerosmith - Vikket jävla röj!

2007-06-10T14:24:00.000+02:00

I fredags kväll hade jag det stora nöjet att se Aerosmith framträda på Sweden Rock. Och vilket jävla framträdande, lugnt det bästa jag har sett på Sweden Rock. 59 Åriga Steven Tyler har fan så mycket mer rörelse i kroppen än vad t.ex. Joakim Berg har (Hardcore Superstar) som framträdde på samma scen någon timme innan.

Den inledande låten blev "Love in an elevator", ett ganska svalt val av inledningslåt tycker jag, hade hellre sett att de började med t.ex. Sweet Emotions. Därefter drog de på med "Dude looks like a lady" – vilket ledde till rena allsången. När då sedan "Cryin" (4:e låten) kom, tror jag att även de som var som mest skeptiska blev djupt imponerade. Här var det bevisat! Aerosmith är inte ett band med några slöa gubbar - de levererar ännu! Och hur snygg är inte Steven Tyler egentligen där uppe på scenen?

Avslutningsnumret blev "Walk this way", klockrent avslut och vilken tomhetskänsla man fick när årets höjdpunkt väl var slut. Faktum är att de 900kr fredagsbiljetten kostade betalade jag endast för att se just Aerosmith, inga andra band intresserade mig (som jag inte sett tidigare).

Fåse hur Ozzy lyckas att bräcka det här på årets Hultsfred ;)

Stövelvinst

2007-06-05T13:07:00.001+02:00

Grattis Johanna till Stöveln!

Den vinnande texten lät så här "Gummistövlar är bra i alla väder och passar till alla kläder!” - fyndigt värre ^_^

Grattis till Anela också ”Gummi är bra till allt, mysa i tält och i regn när det är kallt”

Rockparty

The Road to Guantanamo (2006)

2007-06-04T19:52:00.000+02:00

Ett doku-drama av Michael Winterbottom.

"Tre muslimska engelsmän på besök i Afghanistan ha oturen att befinna sig i landet då USA börjar bomba. De blir tillfångatagna och placerade på Guantanamo och hålls fångna i två år innan de släpps utan åtal."

De tre killarna som det handlar om berättar om den hemska perioden i Guantanamo utan att överdriva händelser. Filmen är uppbyggd på ett sådant vis att den varvar med snabba klipp med intervjuer med nån av killarna för att sedan kasta in oss i händelsernas centrum igen, utan att man egentligen lägger märke till avbrottet. Det är ett mycket smart sätt att göra en film på.
Killarnas berättelse är så pass obehaglig att den stundtals får en att må dålig, och givetvis gör den en förbannad på att något sånt här får ske i modern tid och dessutom i ”The land of freedom”. Allt från hur själva gripandet går till, hanteringen av de tillfångatagna och förhörsmetoderna är så fel. Och då hade de här tre killarna dessutom tur jämfört med de andra som sitter inne ännu idag utan att fått en chans till en seriös rättegång.

En film som ska ses av alla!