Filmrecension| Family Man

Family Man / En andra chans (2000)

Regi: Brett Ratner
Medverkande: Nicolas Cage Téa Leoni Don Cheadle


Nicholas Cage spelar Jack Campbell, en framgångsrik börsmäklare. För 13 år sedan gjorde han ett mycket ödesdigert val, han lämnade sin flickvän Kate (Téa Leoni) för New York och karriären. Jack tror sig ha allt, han har nästan oändligt med pengar, han har inga problem med att träffa kvinnor och han lever ett spännande liv. Det är då han träffar på Cash (Don Cheadle) som kommer att förändra hans liv föralltid. Nästa dag vaknar nämligen Jack inte upp i sin egna säng, utan bredvid Kate i en liten förortsvilla....

"The Family Man" är bara en ända stor och löjlig moralkaka som bygger på klicheér. Det är så löjligt och typiskt med amerikanska filmer att man inte kan ha både kärlek och pengar. I Jack's första liv har han pengar, men inga vänner och absolut ingen kärlek. I hans andra liv tillsammans med Kate har han oändligt med kärlek från sin fru, sina barn och sina vänner. I början tycker Jack förstås att hans nya liv är hemskt och man tvingas att se honom små klumpa sig när han tex. ska byta blöja osv.
Hans fru Kate är dessutom så typisk amerikansk-film-kvinna, hur illa Jack än behandlar henne fortsätter hon ändå att vara den trevliga och kärleksfulla hustrun till honom. Deras gemensamma barn Annie är också hon löjlig. Hon ska vara lite sådär dum-smart, säga dumma saker som bara barn kan få för sig att säga - å så sött!-.

Det finns trotsallt ett fint budskap med den här filmen, var nöjd med det du har! Hur litet det än må vara.
Om du ska se en "tänkt om" film finns det betydligt bättre inte genrén som tex. Mr Destiny som Family man tydligen bygger på.

4/10 - ganska dålig