Film| King Kong (2005)

Det här är Peter Jacksons version (och hyllning) av den klassiska King Kong från 1933.

"En filmregissör åker till en oupptäckt ö med en expedition i hopp om att kunna får ett par fina naturbilder. Man där stöter de snart ihop med galna infödingar, Dinosaurier och jätte apan King Kong."

I början byggs en ganska lovande stämning upp. Det är lättsam humor och man blir presenterad av de mer eller mindre utflippade personerna som ingår i expeditionen. Men när det "riktiga" äventyret väl drar igång på dödskalleön blir det enormt trist. Det blir en jävla massa spring och fallande. Det är den ena animerade varelsen efter den andre. Är det inte en dinosaurie som jagar expeditionen så är det gigantiska insekter. Det kan väl kanske låta lite kul, men det är det inte då det egentligen är samma scen som man ser om och om igen, fast bara med en ny typ av varelse. Det blir så otroligt segt och utdraget.

Ibland klipps det in ett par "breath takers" med Naomi Watts och King Kong. De scenerna ser ungefär ut som så här: Naomi Watts står och tittar upp mot King Kong med stora tindrande ögon och med en halvöppen mun (ni vet så att man ser så där dum ut) och King Kong grymtar lite för att sedan ge ifrån sig ett vrål. Naomi skriker till. King Kong lugnar ned sig. Naomi återtar sin grundposition med den halvöppna munnen.

Det blir ett litet lyft igen mot slutet då de är i New York. Men vid det här laget är man så trött på filmen och vill inget hellre än att den ska ta slut. När King Kong äntligen klättrar upp på Empire State Building gläds man över att veta att snart är filmen slut. Men givetvis är även den här scenen lång och utdragen - come on! Fall already!

Hade jag ogillat Peter Jacksons Sagan om ringen-trilogi hade jag kunnat dra till med ett citat från King Kong som Adrian Brody uttalar "That's the thing you come to learn about Carl (Peter), his undying ability to destroy the things he loves."
Men eftersom att jag gillar sagan om ringen-trilogin får jag väl vänta med det här citatet.