The Producers

Häromdan ertappades jag med årets äckeläckel film. Nämligen The Producers.

Filmen är en remake av Mel Brooks film från ’68. Upplägget är detsamma, men här har man även lyckats få med musikaliska inslag. Och de är riktigt vedervärdiga!

Filmen går ut på att en producent och en revisor ska tjäna pengar på en teateruppsättning som är ett medvetet fiasko. Rollerna görs av Nathan Lane (skön komiker) och av den snustorre Matthew Broderick som inte lyckats leverera nåt sen Wargames (1983). Bara genom att placera Broderick i den roll som allsmäktige Gene Wilder spelar i originalet är ju som att erkänna att man ville göra ett medvetet fiasko – och tjäna pengar på det.

Ett litet lyft blir det när Will Ferrell dyker upp som en gammal trogen nazisoldat - som tycker att omvärlden har fått en allt för sné bild av Hitler.

Uma Thurman dyker också upp litet senare i filmen som svenskan Ulla. Och det är väl ungefär här som den redan ångestframkallande filmen går över till att bli en fullständig katastrof. Nu börjar man med en massa trista sexanspelningar av den typen du finner i Stefan & Kristers shower – Fast sämre! Och svenskan Ulla är förstås blond, korkad och oerhört sexsugen, ni vet fördomar som var roliga för sisådär 40år sen. Humorn går väl hem i originalet, men idag känns det bara fånigt.

Nä The Producers är inte mycket roligare än Teletubbies, du gör helt enkelt bäst i att helt undvika den här megakalkonen.