Filmrecension| Velvet Goldmine

Velvet Goldmine (1998)

Regi: Todd Haynes Manus: James Lyons & Todd Haynes
Medverkande: Jonathan Rhys-Meyers Christian Bale Ewan McGregor Eddie Izzard

På 70-talet tog glamrocken hela världen med storm. Den tidiga flowerpower generationen fick lära sig vad det innebär att klä sig i glitter, att använda mascara och att utforska sin sexualitet med de båda könen. Bakom det här fenomenet var Brian Slade (Jonathan Rhys-Meyers) som i slutändan blev mördad.
En reporter (Christian Bale) som själv var ung under 70-talet och inspirerad av glamrocken, får i uppdrag att skriva om Brian Slades liv. Det blir en resa som också återuppväcker hans gamla minnen från den tiden.

Velvet Goldmine bygger lite löst på biografin "Stardust: The David Bowie Story", och Brian Slade bygger förstås på David Bowie (som inte är död ännu :P ), Likaså är Curt Wild (Ewan McGregor) lite löst baserad på Iggy Pop. Tydligen är det här något som David Bowie protesterade emot och det ledde till endel namnändringar i manuset.

Som det glamrockfantasten jag är kunde jag inte annat än älska filmens soundtrack som består av låtar från artister som Brian Ferry, Andy Pratt och Iggy Pop (förstås). Ewan McGregor sjunger alla sina låtar själv, Jonathan Rhys-Meyers får lite hjälp med sina låtar av Radioheads sångare Thom Yorke. Showerna är oftast väldigt spektakulära och fyllda med glam. Tyvärr är det också de som gjorde att jag tröttnade lite på filmen. De är alldeles för långa och för många enligt mig.
Velvet Goldmine är den typ av film som katerogiserar som en hyfsad film, men inte mycket mer än så. Men det är förstås riktigt kul att se machokillen Christian Bale bära mascara och örhängen ^^

5/10 - sådär