fredag, mars 27

The Reader (2008)

Om en ung kille som faller för en äldre kvinna i efterkrigets Tyskland och inleder en sexuell relation med henne. Givetvis leder detta till problem, men inte i första hand beroende på ålderskillnaden, utan för att kvinnan vilar på en mörk hemlighet.

Kate Winslet fick oscar för sin roll. Förstår inte varför egentligen? Är det enbart pga att hon vågar klä av sig framför kameran? Tycker att Kate Winslet är en bra skådespelare, men känner inte alls att hon får ut sin fulla rätt men den här. Hennes karaktär är ju så platt! Trots hennes "mörka" hemlighet.

Filmen anspelar dessutom på våra känslor på ett mycket billigt vis. Med anmärkningsvärda repliker som mest påminner om oneliners. Varför hålls det inte en endaste ordentlig dialog i hela filmen!? Är det bara jag som tycker att det vore trevligt med dialoger som påminner åtminstone bara lite om riktiga dialoger?

En Alldeles för uppstyltad å fjåntig film. Första halvtimmen är det enda sevärda med de erotiska inslagen. Resten av filmen bjuder enbart på uttjatade gamla klychor. Lite nyskapaanda hade ju inte skadat.

söndag, mars 15

Into The Wild (2007)

Verklighetsbaserat äventyrsfilm om en ung kille som lämnar allt, pengar & föräldrar, för ett avskilt och kringströvande liv. Det här är en väldigt vacker och poetiskt berättelse. Om att finna sig själv och meningen med allt. Under resans gång träffar killen på olika mer eller mindre intressanta karaktärer. Såsom ett övervintrat hippie-par, en ung vokalist och en äldre ärrad herre, mfl. Gemensamt för dessa är att alla fattar tycke om killen, han lämnar djupa spår i deras hjärtan. Berättelsen är väldigt romantisk. Man blir själv väldigt sugen på att göra en liknande grej - Att ha hela världen som sin lekplats. Dock hade jag nog aldrig gått så långt som att göra mig av med alla mina pengar, men allt annat (förutom Alaska biten) hade jag gärna prövat på. En skön film som jag starkt rekommenderar!

torsdag, mars 5

Jules och Jim (1962)

Jag förälskade mig i François Truffaut's "De 400 slagen" och blev därför sugen på att se något mer av honom. Valet blev "Jules och Jim" då jag har fått för mig att det är en annan film av Truffaut som är minst lika omtalad som de 400 slagen.

Filmen handlar i korthet om två vänner som bägge förälskar sig i samma tjej - en levnadsglad fransyska vid namn Catherine. Efter att första världskriget bryter ut tvingas de båda vännerna strida mot varandra då den ena är tysk och den andra fransman. Efter kriget träffas de igen. Men inget blir som förut då har den ena gift sig och skaffat barn med Catherine. Vänskapen sätts på prov då Catherine börjar med att förföra den andre mannen.

De 400 slagen lyckades med konststycket att vara rolig och allvarlig på samma gång. En kombination som dessvärre saknas i Jules och Jim. Filmen är inte ett dugg rolig. Och ämnet känns inte heller vidare tilltalande. Triangeldramor kan väl vara skoj. Men inte när det har gjorts på ett så pass avskalat- och opersonligt plan som med Jules och Jim. Man får helt enkel ingen känsel för karaktärerna. Vem bryr sig liksom vem som får Catherine, eller vad som händer med Jules och Jims vänskap när alla är så platta och tråkiga.
Nä ingen skoj film