Soylent Green är en film som jag skulle vilja se någon göra en remake på, för storyn är faktiskt jävligt nice, men utförandet är något helt annat.
Det handlar om en överbefolkad framtid, år 2022 närmare bestämt. Ozonlagret är förtunnat. Växter är utdöda och matbrist råder över hela världen. Då framstället staten en ny produkt som dem kallar för Soylent. De säger att maten kommer från alger och plankton, men det kommer senare att visas att maten görs av Människor!
Det låter väl onekligen som en intressant grundstory till en Sci Fi? Speciellt med tanke på dagens slösarsamhälle. Med lite nutida teknik och en fet budget kan man säkert göra något riktigt bra av det. Hur det var med budgeten på den här rullen vet jag inte. Jag chansar på att man rörde sig med en ganska stram budget om man kollar på hur miljöerna är utformade som inte alls känns vidare framtida. Att alla har omoderna tv-apparater i sina hem är alltid lite komisk i framtids filmer, men inte alls något att dissa en hel film för. Vad som då är så dåligt med Soylent Green är hur pass träiga alla skådespelare känns och hur seg och utdragen filmen är. Jag kan inte alls komma på något positivt att säga om Soylent Green, förutom bas storyn och en kul liten grej att det fanns kvinnor som kallades för möbler. De ingick helt enkelt i huset man köpte. Lite lagom kvinnofientligt kanske :)
Jag nämnde tidigare att filmen handlar om en överbefolkad framtid.. Det är inget man direkt lägger märke till. Förutom när Charlton Heston går hem till sin bostad där en massa människor ligger över hela trappuppgången. Men om det nu är så jävligt ställt med bostäder i framtiden, hur kommer det sig då att man tillåts att bara bo en eller två i ”vanliga” bostäder. Lite små ogenomtänkt kanske.
Söker du efter klassisk Science Fiction finns det betydligt bättre filmer att kolla in.
Det här var förövrigt Edward G. Robinson sista film.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar