Transformers lider av Michael Bay syndromet

Transformers är Michael Bays senaste bidrag till filmvärlden och hans mest påkostade hitintills. Men med ett starkt varumärke som Transformers kan Bay och producenten Steven Spielberg lugnt räkna med att få igen utgifterna. Det och ett tjugotal produktplaceringar.

Precis som alla 80-talister älskade jag Transformers som liten. Och visst hade man mängder av transformers leksaker. Men jag kan ju inte påstå att jag var så het på idén att det skulle bli en långfilm baserat på serien, speciellt inte då självaste effektmissbrukaren Michael Bay stod för hela kalaset. Men visst, lite lättsam gott-mot-ont underhållning med jätterobotar som förstör städer, varför inte liksom. Så tänkte jag i torsdas då jag skulle se Transformers på bio.

Visst börjar det lovande. Vi är i mellanöstern och en amerikansk bas blir attackerad av en jätteskorpion. So far so good. Men sedan då? Ja då ska vi bekanta oss med filmens protagonist, en kille vid namn Sam spelad av (Shia LaBeouf). Att det handlar om en tonåring är inget märkvärdigt. Det är antagligen den målgruppen (och neråt) filmen vänder sig till ändå.

Sedan presenteras vi inför Mikaela (Megan Fox) – tjejen som vår hjälte faller för. Hon är den sedvänliga hotta bruden som ska ge den manliga publiken något att dregla över. För mig personligen fungerade hon mer som ett irritaionsobjekt. Det är så drygt att man i varje scen med henne ska behöva påminnas om hur ”hot” hon är. Hursomhelst kan jag leva med den något stereotypa karaktären. Men vad jag inte förstår är varför de ska ha två hot babes med. Syftar förstås på Rachael Taylor som är någon datorexpert som hjälper militären med det tekniska. Varför de sedan ska ha med två svarta som drar en massa ”negerskämt” fattar jag inte heller (Anthony Anderson & Bernie Mac). Men också hela Sektor 7 känns onödig – även favoriten John Turturro.

Jag hade kunnat leva med de här bristerna om allt annat hade vart bra. Det är väl då vi kommer till sågandet av robotarna?

Så mycket sågande blir det faktiskt inte.
Optimus Prime är den patriotiske hjälten som vi känner igen från serien. Bumblebee känns även han något bekant, även om han förvandlar sig till en Camaro istället för en Bubbla som det egentligen är. Men varför det finns en ”hipphopp” robot med begriper jag inte. Är det för att flörta med den svarta publiken?

Annars är det väl inget egentligt fel på robotarna. De är snyggt animerade och förvandlingarna är verkligen ”ascoola”. Men tyvärr är inte robotstriderna så coola. Allt går så förbannat snabbt att man egentligen aldrig fattar vad som händer. Vaddå är allt så mycket coolare om det går i Mtv speed?
Slutstriden som man satt å väntade på var därmed en besvikelse.

Då var det väl bara en sak kvar att gnälla över då?
Just det, produktplaceringarna. De är många och tydliga, Steven Spielberg står som producent så det kanske inte är så konstigt? Jag kan överleva med ett par placeringar, men inte när det är för övertydligt – man tappar liksom koncentrationen på filmen. Syftar då på det upprepande omnämnadet av Ebay. Vår protagonist hittas nämligen av skurkrobotarna genom en annons på Ebay. Urdumt – Men samtidigt lite kul så det är förlåtande.

Vad som däremot fick mig att utbryta ett högt skratt i biosalongen var roboten som förvandlas till en Nokia telefon.

- I didn’t thought the Japanese could do such advanced stuff
- I’ts Nokia, from Finland.

Jag tror fan allvarligt på att Michael Bay och Spielberg har en intern tävling om vem som kan proppa in flest produktplaceringar utan att det ”märks”.
Nä Michael Bay är en jävla kapitalist och hans filmer ska därför bespottas ;) *OBS! Ironi*

Hade jag vart tio bast hade jag nog älskat den här filmen. Men idag är jag en tråkig vuxen som gnäller över att Transformers the movie inte frambringade den där nostalgiska känslan som man hade hoppats på. Transformers är (utan att överdriva) sämre än Armageddon och Pearl Harbour tillsammans!