Det handlar om skilsmässa. Inget ovanligt i dagens samhälle. Men något som kan sätta många känslomässiga spår i en familj. Särkilt för barn. Walt och hans lillebror Frank, hamnar mitt i en skilsmässofejd. Walt är på faderns sida och Frank på moderns.
Det här är faktiskt en varm och rolig film i samma stil som Little Miss Sunshine, men även Happiness. Dysfunktionella familjer har blivit lite av en favoritgenre för mig. Hur skönt är det egentligen inte att kunna skratta åt andras lidande? Och på köpet känns ens eget liv så mycket bättre.
Jeff Daniels har aldrig känts mer naturlig (eller skäggigare?). Hans roll som fadern är riktigt tragikomisk. Hur han ser cyniskt på allt och alla för att sedan kunna hävda sin egen intelligens - något som många gånger verkar vara en bristvara när det kommer till den sociala biten.
Lili spelad av Anna Paquin är en annan viktig karaktär. Hon är en förförisk student i Jeff Daniels klass, som får bo hemma hos honom då hon blivit vräkt. Givetvis fångar hon både Daniels och Walts intresse.
Det finns ett par riktigt oförglömliga scener i The Squid and The Whale. Det är bland annat när den yngste sonen onanerar inne på ett skolbibliotek och sedan kletar ut sin sperma på böckerna. Så sjukt, men så klockrent.
Jag lärde mig också ett nytt ord ”Fillist”, vilket inte heller är så dumt. En fillist är en person som inte uppskattar bra film eller böcker. Det har blivit mitt nya skällsord :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar